208
för Leufsta och Carlholms bruk; manufaktursmide vid 2 spikhammarsstockar, blott någon gång begagnade; qvarn, såg och tegelbruk. Verket, från början anlagdt för stångjernssmide, skall ha varit i gång för kronans räkning redan 1612, köptes af Vervier 1647, innehades sednare af Enander, under hvars tid det härjades af Ryssarne 1719, har derpå tillhört samma egare som Strömsberg, nu gr. De Geer. Stångjernssmidet är sedan några decennier nedlagdt. Underlydande äro 2 103⁄120 m. skatte, 1⁄2 frälse. — Carlholm, n. vid åns utlopp i fjärden, stångjernsbruk med 2 härdar, 1 hammare, 1400 skeppund medeltillverkning af tackjern från Wesslands och Utansjö masugnar, och med export öfver Snattra; qvarn, såg, tegelbruk; allt på Finnersångers säteris egor. Bruket tillhör från början slägten De Geer, som 1728 här först anlade masugn, flyttad från Leufsta, 1735 äfven stångjernshammare, flyttad från Hilleboda; masugnen är i sednare åren åter flyttad, till Utansjö. Verkets taxeringsvärde år 1847 var 266,933 1⁄3 R:dr. Underlydande inom socknen äro 1 m. skatte, 5⁄8 rå och rörs frälse; och Snattra lastplats, öster om åns utlopp, med ett fartyg af 43 1⁄4 läster. Under eget bruk ligga: Finnersånger, v., 1 1⁄8 m. frälse säteri, 1⁄2 frälse; och Holmsånger, n. v., 3 1⁄2 m. frälse säteri; båda tillhöriga slägten De Geer från 1725; samt 1⁄4 m. rå och rör. I Elfkarleby socken lyda under bruket 9 1⁄4 m. — Walla jerngrufva, v., har varit bearbetad från 1688 till 1695. — Under Strömsbergs bruk lyder här 1 m. frälse, 3⁄8 skatte.
85. Söderforss socken, vid Dalelfvens östra strand, mellan Tierp i söder och sydost, Tolfta i öster, Elfkarleby i norr, Gefleborgs län i vester, synes upptaga ungefär 1 qv. mils areal. Elfven går från Hedesundafjärden mellan Jörsön och fasta landet, förbi Söderforss bruk, till Untrafjärden och andra, sönderdelas alltjemnt af en mängd öar, bevuxna med löfträd, äfven ek, och har än skogiga stränder, än sidländta och utsatta för öfversvämningar. Hvad som ligger öster och sydost ut mot Tierp är stenbunden eller kärrländig skogsmark, hvaribland Fulkärret närmast bruket, Knutmåssen åt sydost; längst i öster hör en del af stora sandåsen hit. Rådande jordmån är dels sandblandad lera, dels sand. Näringar äro åkerbruk, samt bergs-, och framför allt
