Sida:Beskrifning öfver Upsala län.djvu/60

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
56

för frälse till 323, för säteri till 114. Af hvilka beräkningar, ehuru blott approximativa, den ojemna fördelningen af skattebördan visar sig; en ojemnhet, som, om den ock ej numera kan anses innehålla en obillighet mot den enskildte, eller ens mot stånd eller samhällsklasser, sedan all slags jord kan af hvem som helst besittas, dock måste verka alltför hämmande på vissa, de hårdast tryckta näringarne, och dermed äfven ofördelaktigt på hela ortens materiela välstånd, samt dessutom är alltför känbar i alla delar af riket, att icke den en gång skall blifva upphäfven.




Upsala län har tvenne städer:

I. Upsala upstad, ligger inemot 7 mil nordnordost från Stockholm, på ömse sidor om Fyris-ån, 34 mil från dess utlopp i Ekoln, och dels på en sandås vester om ån, dels på småningom uppslammad jord kring dess bräddar. Staden omfattar, universitetets tillhörigheter inberäknade, 496 tomter, hvaraf en del obebygda, och fördelas i 3 rotar, Svartbäcks- och Kungsängs-rotarne öster om ån, af 14 qvarter hvardera, samt Fjerdings-roten, på andra sidan, med 29 qvarter. Jordegorna rundt omkring upptaga, likaledes med inberäkning af dem som tillhöra universitetet särskildt, 1,840 tunnland åker, 260 tl. skog och betesmark.

Upsala är bland Sveriges äldsta städer, ehuru till rykte och betydenhet yngre än det en half mil längre upp liggande Gamla Upsala, hvars namn det fått upptaga. Äldre namnet var Aroos (åmynningen), och förekommer äfven jemte det nyare Upsalir, som sannolikt betecknar de höga, eller de uppåt landet belägna kungssalarne. Odlingens ålder bevittnas ej blott af de mångfaldiga sagominnena, utan ock af den stora mängd runstenar, som skola ha funnits på Fyrisvall, tills de begagnades till domkyrkobyggnaden och andra, der ännu en och annan återfinnes. Stället var till en början en slags hamnplats och kanske tidigt köpstad för det närbelägna fordna hufvudsätet