i ordningen andra, som legat i Kungsängsroten, har man omkring 1770 funnit lemningar. Den har val egentligen blott tidtals varit af Konungar bebodd; den nämnes under Folkungatiden, ännu mera under Unionstiden, då den synes ha undergått mera än en härjning; den besöktes dock ännu af K. Gustaf I och hertig Carl, kallades efter det nya slottets anläggning, i deras sekel, Gamla Kungsgården, och beboddes af en slottsfogde; men från och med 1630-talet har tomten varit upplåten åt enskildte egare. Det nuvarande Slottet, grundadt 1548 af Gustaf I på det ställe, hvarifrån han 27 år förut sett erkebiskop Trolles här anrycka mot sig, var ej fullt färdigt vid hans död, fullföljdes derpå ej utan afbrott, och lades snart i aska år 1572 med en del af staden. K. Johan III lät arbetet åter påbörjas, en tid under Philip Kerns ledning, och anbefallte anläggandet af en djurgård, troligen der nu vägen går från slottet ut till Stockholmsvägen; han bodde ock sjelf tidtals på slottet, och dess södra port, åt nämda sida, har burit hans namn. Äfven de följande regenterne använde derpå mycken kostnad, särdeles Dr. Christina, som en tid tänkt att låta omgöra hela byggnaden. Under hennes tid inreddes en rikssal, och en kyrka derinvid, en vattenkonst anbragtes vid qvarnfallet i staden, för att leda vatten upp till slottet; hon hade här ock särskildt studerkammare, och möbler finnas qvar från hennes tid. I rikssalen skedde hennes thronafsägelse. Slottet hade vid denna tid två torn på södra sidan, ett på den norra. Under Carl XI:s regering anlades; efter en af O. Rudbeck uppgjord plan, en kungsträdgård, nedanför åsens vestra sida, i stället för den äldre på östra sidan, som Dr. Christina upplåtit åt staden till bebyggande. Slottet inreddes ståtligt till Konungens kröning, och bestämdes derpå 1680 för hans Drottning till enkesäte. Vid 1702 års eldsvåda afbrann hela byggnaden utom norra tornet, och man tänkte någon tid att använda de qvarstående murarne till iståndsättande af andra hus inom staden, och begagnade verkligen en del för slottsbyggnaden i
