Hoppa till innehållet

Sida:Beskrifning öfver the i Öster-Götland befintelige städer.djvu/109

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
89
¤ )( ° )( ¤

följande Stenskrifter. Öfwer ena dören til wänster läses:

A;o 1700. d. 30 jan. Horrendo. Incendio.
Una. Cum. Meliori. Urbis. Parte. Ita.
Labesactata. Est. Vetusta. Hæc. Domus.
Ut. Tristem. Minaretur. Ruinam.
Et. De. Ejus. Restaurantione. Multi.
Desperarent.

Öfwer then andra til höger står:

Sed. Auspiciis. Et. Munificienta. Gloriosisimi.
Regis. Nostri. CAROLI. XII:mi. Mox. Ab.
Extremo. Occasu. Vindicata. Atqve. In.
Formam. Hanc. Pristina. Meliorem. Et. Longe.
Splendidiorem. Restituta. Est. Octo. Mensibus.
Toto. Opere. Ad. Diem. Usque. 20 Aug. A:i.
MDCCI. Feliciter. Consummato. Vivat. Rex.
Vigeat. Pax. Floreant. Studia.

XIV. Stadens gamla Sigill föreställer ett Lejonhufwud, omkring hwilket i brädden läses thesse orden:

SIGILLUM CIVITATIS LINCOPENSIS

At Staden förer ett Lejonhufwud til wapn tro en del böra tilskrifwas thes första Stiftare, eller någon Biskop, emedan Petrus Thyrgilli, som lefde wid år 1350, tå then stora Pästen, Digerdöden kallad, gick nästan öfwer hela werlden, befinnes hafwa fördt ett Lejonhufwud uti sitt wapn. Andre åter hålla före, at Staden tagit sig til märke Hufwudet af Götha-Rikes Lejon, såsom bewis, at han warit äldst och förnämst ibland Götha Rikes Städer. Dock emedan Sigill-stickningen är något mörk och swår at begripa, kan wäl wara, at theruti af början är ingrafwit ett Menniskio-ansickte, antingen en Konungs, som Staden grundat, eller förmåner gifwit, eller ock något Helgons Ansichte, såsom S:t Petri, Laurentii, eller någon annans.