IV. I förstone har således thenne Staden twifwels utan warit ganska liten och oformlig; men blifwit efter hand mera tilbyggd, och utwidgad, i synnerhet på Östra och Södra sidan utmed älfwen ända upåt backen, ther Stads och Lands Kyrkan är belägen.
År 1572 gaf Konung JOHAN III. befallning til tå warande Ståthållaren i orten, Johan Bielke, at genom Byggmästaren i Wadstena låta utstaka platsen på Norra sidon om Ån, uti Bråbo Härad, i fyrkant med breda gator, efter en thertil upprättad grundritning; på thet Staden åt thenne kanten måtte få thes skickeligare skapnad och lynne. Thetta blev fuller efterkommit, och man började tå genast bebygga några Tomter, som ligga närmast intil älfwen; men the inbördes oroligheter, som efter högbemälte Konungs död, under thes Sons, Konung SIGISMUNDI, regements tid upkommo här i Riket, och enkannerligen i ÖsterGötland, förhindrade all widare fortsättning häraf, til thes Arf-Printsen, Hertig JOHAN af ÖsterGötland, Konung JOHANS Son lemnade in och utländske frihet, at, enligit then tilförene gjorde utstickning, fortfara med bygnaden, på thenna Norra delen af Norrköping, som kallas Nordan-Qwarteret, hwaraf en del bär namn af Nya Staden.
Sedermera befalte Sweriges Drottning CHRISTINA, genom nådigt utslag af then 23 Febr. 1641, uppå Lovis De Geer then äldres underdåniga påminnelse och ansökning, at Norrköping skulle noga inrättas til Torg och Gator, efter then planta och afritning, som General Qwartermästaren Olof Hansson war beordrad, at foderligast inlämna på Stadsens Rådhus. Hwartil kom, at Högbemälte Drottning, til mera utrymme för Staden, och thes redigare
