Sida:Beskrifning öfver the i Öster-Götland befintelige städer.djvu/118

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
98
¤ )( ° )( ¤

anläggning, skänckte, genom ytterligare nådig skrifwelse af then 31 Oct. år 1650, Norrköpings boerne til ewärdelig besittning, ej allenast Kronones Ladugård, med alla thes tilägor, och the Krono åkrar och parker, som inom Stadsens wall och rågång belägne woro: utan lät ock til byggnings-tomter afsticka then Kongsträgård, som här långt tilbaka warit, ehuruwäl en stor del af honom intil thenna dag ej blifwit bebyggd a)[1]; i then förmodan at Staden, til följe af Kongl. Majestets åstundan och påsyftade ändamål, skulle wäl och ordenteligen blifwa anlagd, och beprydd med zirliga Hus, som orden uti thet Kongl. brefwet ljuda.

En så högt bepriselig nåd och ömhet för Norrköpings upkomst och förbättring underlät icke Högbemälte Drottning CHRISTINA at än mildare förklara, tå hon, wid afträdet från Regeringen år 1654, förbehölt sig thenna Staden till sitt Lifgeding, thet hon ock intil sin död 1687 nyttjade: och under samma tid är Norrköping blefwen mycket stor och å alla sidor ansenligen utwidgad och förmerad. Efter then stora branden, som år 1719, genom fiendteligit infall, hela thenna Staden öfwergick, drog Högst Salig Hennes Majestet, Drottning ULRICA ELEONORA, nådig försorg therom, at wid Stadens åter upbyggande alt skulle ske ordenteligen med breda och räta Gator, och uti thet öfriga noga i ackt tagas en behagelig symmetrie och likformighet.

Efter then Politie och inrättning, som här i sednare

  1. a) Platsen är belägen uti Strand-Qwarteret, och nyttjas then obebyggda delen til Tobaks-Plantagie.