Sida:Beskrifning öfver the i Öster-Götland befintelige städer.djvu/120

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
100
¤ )( ° )( ¤

Qwarteren äro en Brandmästare, en Vice-Brandmästare och twänne Qwarter- eller Rotmästare.

Förutan lilla Sjö-Tullen, som ligger i Öster, äro trenne Landt-Tullar, hwilka äro nämnde efter wäderstrecken, och kallas Söder- Wäster- och Norr-Tull. The ordentelige och brukelige Torgställen äro 1. Gamla Torget, som ligger midt i Staden. 2. Tysk-Torget, så kallat för thes belägenhet wid Tyska Kyrkan. 3. Saltängs- och 4. Samtals Torget, som tilförene hetat Sqwaller-Torget. Och som then ena hälften af Staden, förmedelst Strömmens emellan-löpande, skiljes ifrå then andra, så äro bägge thesse delar, för thesto större beqwämlighet och gemenskap skul, med åtskilliga Broar sammanbundne, nemligen: Bergsbron wid Wästra ändan af Staden: Saltängsbron i Öster, och emellan them något i Söder Gamla Bron. Thesutan underhåller ock Messings-bruket en bro öfwer Strömmen til Brukets och thes Qwarnars fördel och nytta. Få Gator hafwa i wåra tider ägt namn, fast the tilförene thet haft, och nu äfwen fått, som med första lärer blifwa kunnigt. The märkwerdigaste äro Södra, Wästra och Norra Storgatorne; hwarföre Qwarteret merendels nämnes, emedan man ej ännu wet säga Gatans namn.

V. Hurudana Norrköpings Privilegier, eller friheter, warit tå han först blef Stad, wet nu ingen säga; emedan the långt för thetta äro så bortkomne och förglömde, at uti wåra Swenska Handlingar icke ett enda ord therom kan igenfinnas. Then förste ibland Konungar, som man finner hafwa bewist någon nåd emot thenna Staden, är Konung ALBRECHT, hwilken tilmätte och faststälte Norrköpings Invånare theras gamla Rågång emot kringliggande Byar och Gårdar med sitt öppna Bref af år 1384; hwilket Hertig JOHAN, then 18 Junii 1609, på Slottet Bråborg underskref och i alla delar stadfäste.