Sida:Beskrifning öfver the i Öster-Götland befintelige städer.djvu/121

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
101
¤ )( ° )( ¤

Ibland annat, som af thetta Konung ALBRECHTS bref kan inhämtas, är thet i synnerhet märkwerdigt, at Staden fick frihet til at hugga wedebrand på Konungens treding; och at häruti nämnes Norrköpings Boernes Bok och Stads-Rätt, hwarefter the sig skicka och förhålla skulle. Thetta gifwer nu tydeligen wid handen, at Norrköping för thenna tiden måtte hafwa varit Stad, emedan han i bemälte bref säges hafwa haft sådan bok och sin egen Stads-rätt.

Hwad förmån thenne Staden åtnjutit af Danska Konungarna, så länge the i Swerige regerade, äger man ej then ringaste kunskap om. Men the Swenske Konungar, som tid efter annan ej allenast stadfästat meranämnde Konung ALBRECHTS gifna privilegier, utan ock the samma med nya förökt, äro följande: neml. Konung CHRISTOPHER år 1442, Konung CARL KNUTSSON år 1455, Riks-Föreståndaren STEN STURE den äldre år 1485, Konung GUSTAF ERIKSSON år 1529, och än ytterligare år 1538 then 24 Jan. År 1572 then 1 Dec. gaf Kon. JOHAN III, å sin Broders Hertig MAGNI wägnar, åt Norrköping 12 års Skattefrihet, efter then förstöring och ödesmål, som år 1567, uti thet Danska Kriget, genom afbrännande Staden öfwergeck: dock med thet förbehåll, at wid the större gatorna skulle anläggas Stenhus tre wåningar höga. Samme Konung stadfäste ock år 1587 then 22 Febr. oftanämnde Kon. ALBRECHTS bref om Stadens tilägor och Rågång, och lemnade Borgerskapet tilstånd at få bruka en Torgedag, hwar Lögerdag året igenom. Thessa privilegier wunno ytterligare styrka och stadfästelse af Kon. CARL IX, och hans Broders Son Hertig IOHAN, år 1609. Men blefwo