Penningarna, såldt hela fynden. Myntet är något större än en Sexstyfwer, men nog tunnar: och äro sådane Penningar til en myckenhet fundne år 1673 uti Calmar Län, samt på Gottland, hwarom Brenner uti sin Thesaur. Nummor. Sveo-Gothicorum pag. 265 och 268 förmäler. Samma slags mynt ser man til sin prägel aftryckt uti Johannis Schefferi Upsalia pag. 199. Huru och på hwad sätt thesse Arabiske Penningar kommit in uti Swerige, therom fälles olika omdömen; ty somlige hålla före, at the Swenske warit med uti thet Heliga Kriget wid slutet af thet 12 Seculo, tå the them ther skola fått i fäld, och haft them hem med sig: andre mena, at the gamle Göther, som tågat til Orient, och ther fört Krig under sina Göthiska Anförare, eller ock tjent the Orientaliska Käjsare för såld, bragt them in i Riket; hwaremot åter andre påstå, at wåre Förfäder, genom handel på Ægypten, förwärft sig them, och at the therigenom kommin i i Landet; hwarom kan läsas, förutan flere Scribenter, Johannis Schefferi Upsalia, och Jani Bircherodii Arctos Alexandriæ, de prisco Septentrionalium in urbe illa mercatu, Hafn. 1680 in Quarto.
Ehuru illa thenna Sokn är belägen på ett ställe, ther uti fordna tider store Skogar warit, så är dock bewisligt, at orten redan i Hedendomen warit bebodd; ty utom thet, at här på åtskilliga ställen äro större och mindre Ättebackar, så är på Gumhems ägor en Ättegrift, af ansenlig storlek, wid hwilken stå 2 upreste stenar, och har man uti en af the mindre Ättegrifterna, som är omkring then största, funnit en Kruka med Öl uti, hwilket nogsamt på smaken kunnat kännas. Ännu är beswärligit at komma til Soknen; dock är en början gjord at rödja Wäg från Eneby Kyrka til Sokne-Kyrkan, på hwilken man med
