Den här sidan har korrekturlästs
4
föda, så kan han taga grund til sin tanka uti then beskrifning, som Strabo i sin 7:de Bok gjör om Geternas många Hustrur och then theraf följande folkmyckenhet, som omsider öfwerswimmade hela then Romerska werlden. Hwarföre ock Jornandes kallar wårt Götha hem eller Scanzia, Officina gentium och vagina nationum, thet är: Folkslagens werkstad och skida, hwarifrån otaliga Härar äro utdragne. Til följe hwarutaf Geta- eller Götha Rikes namn tyckes böra skrifwas utan h, som dock, efter wedertaget bruk, utan sanningens skada, kan här bibehållas [1]. Thet
är
- ↑ Med thenna mening hafwer Georg Stiernhielm först, uti ett bref til Ol. Verelius, som i thennas anmärkningar til Hervara Saga pagg. 117 och 118 finnes, framkommit; ehuru han påstår, at af thetta ord, Gæta, först kommit Gut, thet samma, so wi nu kalle Gåße, och at thet blifwit lämpadt til wåra Förfäder, såsom tappre Swänner och stridsmän, på samma wis, som Norrskar, Danskar och Böhmer af en lika uprinnelse, efter hans tanka, sina namn bekommit. Uti en annan bemärkelse anföres thetta ord, såsom stam-ord för the, långt för Odins tid bekante, Geter, af Jac. Wilde på anförda stället, hwarest han tillika om theras hitkomst sig således utlåtit: ”Jag för min del twiflar wäl icke theruppå, at Götherne til härkomsten warit jättar, fölgackteligen, at utländska namnet Gete, hwilket the såsom Scheringham och andre wela, fått af sin Anförare Geta, hwarmed otwifwelacktigt betecknas en stamfader, af Giäta, föda, afla, kommit med theras afföda til Norden.” Flera gißningar om Göthanamnets uphof, kan then,
