och blandar sit watn med Roxen wid Nybro. Af thessa Strömar har Soknen icke allenast förmån af Fisket theruti, ty uti Motala-älfwen fångas Lax, Kroklax, Blancklax, Laxöringar och Foreller, och uti Swart-Ån wid Islossningen en kostelig Asp, som tå stiger up utu Roxen wid åmynningen: utan ock af the wid them inrättade Såg- och Miöl-Qwarnar; ty wid Motala-älfwen stå 3 Miöl-Qwarnar med 8 par stenar, som mala året om, och 2 Miöl-Qwarnar uti Swart-ån med 5 par stenar, som dock til någon tid uti stark torka stå stilla; så wäl som trenne här i Soknen inrättade Såg-Qwarnar. Förrut är redan nämndt, at Soknens Norra del består af Skogbygd, men så frucktar man, at the här i Skogbygden boende genom sitt Smedjande och Kålande med tiden få widkännas samma swårighet efter Skog, som the på Slätlandet: hwilka ingen annan tilgång hafwa, än at få litet efter utsyning på Härads-Allmänningarne, som dock icke kan förslå til byggnad, hägn oh wedbrand. Hwad tilgång framdeles kan blifwa på Sokne-Allmänningarne, som wäl äro 3, men helt och hållne uthuggne, och therföre på 15 års tid fridlyste, låter tiden utwisa. Jordmån är här ganska frucktbärande, och består thensamma på Slätlandet af Sand och Swartmylla, och i
stora Qwarnby och förbi Normlösa kyrka. Therifrån til Wågforsa och Linkelösa Qwarnar förbi Karstorp och Kärrsjö Ryttmästare-Boställe, Lebergs kyrka och Odenfors berustade Säteri, hwarest hon underhålle twänne Qwarnar. Thernäst äro uti henne upbyggde Kräna och Stacka Qwarnar, hwarifrån hon löper förbi många Byar, och icke långt ifrån Kaga kyrka, mellan Kaga och Wreta Sokn, wid Ny-Bro faller i Roxen.
