Spaldencreutz ägare til ena halfdelen, och Maria Westerberg, född Spalding, til then andra. Uppå hennes hälft anlades år 1742 ett Knappnåls-makeri[1], och år 1752 ett Jern och Ståls Manufactur-Werk med Kongl. Majestets nådiga samtycke af then 20 Oct. samma år; hwaremot bemälde Häradshöfdinge år 1757 började bygga och anlägga äfwen på sin del ett stort Nålmakeri. Emedan thetta Bruket är en mil aflägse ifrån Sokne-kyrkon, så hafwa Bruks-Interessenterne ej allenast år 1668 then 30 Junii hos Hans Kongl. Majestet anhållit, at wid Bruket få underhålla Prest, bygga yrka och i henne låta Döpa och Wiga, samt thertil erhållit nådigt bifall uti Kongl. Majestets swar och förklaring på Presterskapets beswär i Linköpings Stift af then 15 Sept. 1668, §. 10. at med egna medel få bygga sig Capell; utan ock wid gamla kyrkons bofällighet och nedtagande å nyo begärt och fått, then 17 Febr. 1731, Kongl. Majestets tilstånd, at antaga och underhålla Bruks-Prest, samt bygga ny kyrka wid Bruket; hwilket ock skedde: och blef hon samma år första Advents-Söndagen ordenteligen inwigd af Biskopen i Linköping, Doctor Eric Benzelius, sedan gamla Prädikstolen från Stegeborg blifwit ditflyttad och upsatt. År 1752 upbyggdes en ny klockstapel, tå Häradshöfdingen Spalding, numera Spaldencreutz, lät öka och omgjuta Storklockan til 3 Skeppund.
4. Kyrkoherdans Boställe, wid Ringerums kyrko belägit, anses för ett halft Hemman, och har 7 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, skrint Mulbete och litet Skog. Åkern förmenes wara gifwen af the
- ↑ År 1760 then 5 Januarii lades ett til thetta Nålmakeri nytt upbyggdt Hus genom en olyckelig wådeld i aska.
