Sida:Beskrifning öfver the i Öster-Götland befintelige städer.djvu/738

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
518
¤ )( ° )( ¤

Mulbete. Nicolaus Kiellen tog emot Sacellanien år 1759.

Besynnerligit är at Nicolaus Magni Wesselius, som här warit Capellan ifrån år 1661 til år 1674, har under the 13 åren förestådt både Preste-Ämbetet, Organiste- och Klockare-sysslorna, och sedermera blifwit Pastor wid thenna Församling.


2. S:t JOHANNIS, Annexa til Norrköpings Pastorat.

Uti fordna tider har Församlingen haft sina enskildta Kyrkoherdar, tå S:t Olof eller Stads-Kyrkan lydde under Askeby Kloster; men år 1472 blef Dn. Öijar så wäl Kyrkoherde wid S:t Olofs som S:t Johannis Församling, och hafwa båda Församlingarna altsedan haft gemensam Kyrkoherde. Kyrkan står i Norrköpings Stad på Krono grund, och utmärker thes namn tydeligen, at hon wid thes fundation blifwit helgad S:t Johanni, af hwilken så wäl Soknen som Kyrkan behåller namnet. Hennes ganska tjocka Gråstens-murar wittna nogsamt om thes höga ålder, och är intet twifwelsmål, at hon ju är en af the äldsta i Riket, och warit Moder-Kyrka för många andra här i negden belägna. Från början har hon, som the flesta Kyrkor, warit liten, och är hon åtskilliga gånger tilbyggd. Thes längd innehåller nu 48 alnar, och bredd 14 och en half aln. Först uti thet 17:de Seculo är hon ock blefwen tilbyggd på Södra och Norra sidorna af tegel, så at hon håller i längden kors öfwer Kyrkon 52 alnar; then Södra tilbyggnaden i bredden 17 och en fjerdedels aln, och then Norra 14 alnar. Södra delen har Riks-Tygmästaren Johan LiljehökHendelö påkostat, och theruti låtit förfärdiga en stor uphögd Familiæ-Graf åt sig och sina Arfwingar; hwilke förenämnda Saliga

Herre