Hoppa till innehållet

Sida:Beskrifning om Mälaren.djvu/348

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
( 338 )

Källors hallt vara många förändringar underkastad, efter grundens olikhet, hvarigenom tilgångarne draga sig fram. De bästa Källor finnas merendels på högder. — Man har trodt, at Salt-Källor skulle finnas omkring Mälaren; men inga sådana hvaraf saltsjudning skulle löna mödan, äro hittils funne i Sverige. Den så kallade Salt-Källan vid Arboga, håller allenast 38 lod på kannan, eller 18 lod på tunnan. Det betyder ej stort. En tunna vatten bör väl innehålla til 2 lispund salt, om möda och kostnad skola betalas. Vatnet i berörde källa, hyser eljest en god del Järn-Viktril. Men järnaktigt oeh järn-viktrils vatten, äro i vårt land til öfverflöd. — På Lina-säteri ägor vid Söder-Telje, silar sig på någre ställen ett Järnhaltigt vatten genom sanden, hvilken häraf hopgyttras omkring gräsrötter och hårdnar [1]. Man finner häraf mer och mindre aflånga stycken, med hål midt igenom; til färgen röda eller rödgula.

Vat-
  1. Herr BergsR. v. Engeström, har gifvit denna sammansättning namn af Minera ferri arenacea.