hedniska tiden hade namnkunnighet. Desse voro icke annat än ödemarker, som blefvo uptagne til öfverhetens förmån, och offrens vid magt hållande. De äro uphofvet til nu varande Kongsgårdar, hvilka i vår tid just icke äro de bäst upbrukade. De blefvo ansenligen förökte, genom de förträffeliga anstalter som til jordens upodling vidtogos af Braut Amund, en hjelte både i krig och frid, den aldra vänsällaste Konung [1].
Uti våra gamla landskapslagar, gifvas öfverflödiga bevis om ömhet för åkerbruks idkare. Förnämsta ögonmärket var säkerhet uti jordens bruk och besittning. Man behagar allenast rådfråga Uplands lagen, hvaraf Landslagen är tagen.
I alla tider har sädesbruk varit bekant i Sverige, åtminstone på de vid Mälaren liggande orter. Äldsta åkerbruket var utan all tvifvel Svedjeland [2]. Jorden tilreddes helre med
