Hoppa till innehållet

Sida:Betänkande om vattuminskningen 1755.djvu/10

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Vattu-minskning, ock det ändock icke utan åtal af andra. Jag vil til prof anföra huru ARISTOTELES (den jag vördar, som en stor Man) sig yttrar om DEMOCRITO: [1] At hålla före det hafvet tager af, som DEMOCRITUS sagt, och på slutet aldeles skal försvinna, det synes icke olikt ÆSOPI fabel om Charybdis; hvilken då den första gången söp vatnet til sig, blottade bärgen, och andra gången öarna; men skal den tredje gången supa up alt det quarblefna, och göra jord-klotet aldeles torrt: hvilket väl kunde skicka sig at skämta med en Båtsman, som ÆSOPUS var onder på; men icke för dem, som söka sanningen.


ARISTOTELES angifver väl sedan, at DEMOCRITUS tagit tilfälle til sin mening deraf, at platser, som förr stått under vatten, befunnits uttorkade, men sjelf håller han fast före, at alt sådant sker per circulum, och at ingen verkelig Vatt-minskning är möjelig, jag kan i så beskaffade omständigheter ej annat än undra, huru så många af de gamla kunnat anföras, som Observatorer af Vattuminskningen, de der dock icke ens drömt derom; såsom Herodotus, Strabo, Plinius, med flera, ändå intil Ovidius, hvilken dock lika så tydeligen nämner, at Land blifvit til Sjö, som at Sjö blifvit til Land.

  1. Meteorolog. lib. 2. c. 3. oper. T. 1. p. 429.