Index:Betänkande om vattuminskningen 1755.djvu

Upphovsman	Johan Browallius
Titel	Betänkande om vattuminskningen, hvaruti denna läran efter den heliga skrift, naturens lagar och förfarenheten pröfvas, samt oriktig befinnes.
Utgivningsår	1755
Utgivare	Lars Salvius
Källa	djvu
Sidor	omslag tom tom tom titel tom 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 ill ill 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 147 148 149 150 151 152 153 154 155 156 157 158 159 160 161 162 163 164 165 166 167 168 169 170 171 172 173 174 175 176 177 178 179 180 181 182 183 184 185 186 187 188 189 190 191 192 193 194 195 196 197 198 199 200 201 202 203 204 205 206 207 208 209 210 211 212 213 214 215 216 217 218 219 220 221 222 223 224 225 226 227 228 229 230 231 232 233 234 235 236 237 238 239 240 241 242 243 244 245 246 247 248 249 250 register register register register register register register register register register register register register register register register register register register register register register rättelser rättelser tom tom tom omslag

Libris 1439879

• §1. Betänkande om Vattuminskningen.
• §2. De Gamlas meningar.
• §3. Utlänningars tankar.
• §4. Maillet Uphofsman
• §5. Hiernes och Swedenborgs meningar.
• §6. Professor Andreas Celsii mening.
• §7. Cancel. R. von Dalins mening, och des Gensägare.
• §8. Wallerius, Kalm, Chydenius, Hårleman, Hasselquist.
• §9. Archiater Linnæi mening.
• §10. Strata, Lithogenesie och Bärgens ursprung, efter Linnæi tanka.
• §11. Tvifvelsmål om Linnæi Minsknings-Mon.
• §12. Andre hithörande skrifter, och meningens behaglighet.
• §13. Skilnad på meningarna, samt huru vida Maillet kan anses för allmän Uphofsman.
• §14. Maillets skäl uti Telliamed.
• §15. Maillets Theorie eller Systeme.
• §16. Maillets Vattuminsknings-Astronomie.
• §17. Reflexion öfver Maillets Systeme.
• §18. Om Vattuminsknings satsen, inskränkt til Norden, strider emot Bibelen.
• §19. Om allmänna Vattuminskningen med Bibelen kan förenas.
• §20. Canalerne uti Egypten vedersäga Vattuminskningen.
• §21. Om Jordbrynens formerande genom hafvet, under Vattuminskning, strider emot Bibelen.
• §22. Bärgens formerande fordrar tid, utom hvad deras blottande kräfver.
• §23. Reflexioner öfver Vattuminsknings Chronologien.
• §24. Ursäkt för de Svenska.
• §25. Frågemålet föreställes.
• §26. Skälen för vatnets förvandling i Jord och Sten.
• §27. Cauteler vid rönen för Vattuminskningen.
• §28. Afvägningarne.
• §29. Tankar öfver Maillets och Celsii Afvägningar.
• §30. Granskning af Manfredis Afvägning.
• §31. Hartsoekers mening examineras.
• §32. Förberedelse til de ytterligare skälens öfvervägande, som för Vattuminskningen åberopas.
• §33. Ytterligare Reflexioner angående Skålstenar.
• §34. Blottade klippor i segelleder.
• §35. Strand-ryggar.
• §36. Aspö Runstenen.
• §37. Afvägningen vid Stockholms Stad.
• §38. Quebecks Ny-stad.
• §39. Åbo-Slots belägenhet.
• §40. Prof. Gadolins Förklaring öfver sin afvägning.
• §41. Cauteler vid Rönen om Vatnets minskning i floder.
• §42. Orsaker hvarföre vatten i Floder saknas.
• §43. Jord- eller Vattu-flyttningar.
• §44. Förtorkade och uplandade Insiöar.
• §45. Uplandningar vid strömars Os och Utlopp.
• §46. Uplandningar genom svartmylla, samt i Sund och Vikar.
• §47. Grund och Bankar.
• §48. Nilströmmens Sediment.
• §49. Nilströmmens Vattumätning beviser Vattuminsknings satsens oriktighet.
• §50. Proportionen af tilökningen i Nil-vattnets stigande.
• §51. Vatnets inkräktningar.
• §52. Om Uplandningar och Vatnets inkräktningar svara emot hvarandra.
• §53. I Medelhafvet finnas tillika uplandningar, inkräktningar, och gammal vattu-brynets jämnhögd.
• §54. Uplandningarne vid Sibiriens Nord-Ostra kuster.
• §55. Uplandnings hypothesen strider emot behöriga proportionen emellan det Torras och Vatnets superficies.
• §56. Fölgderna af uplandnings hypothesen strida emot förfarenheten och Skaparens vishet.
• §57. Salta Källor, Sjöar och Bärg; Jättegrytor, samt Randen i Våhlafjället.
• §58. Skäl för Vattuminskningen brukade, som icke förtjena vederläggning.
• §59. Evig Snö och Is.
• §60. Cheiksaadis Brunnar.
• §61. Kringströdde Gråbärgs hällar, samt slipade Klapurstenar.
• §62. Jord-klotets ojämnheter höra til dess fägring och fullkomlighet.
• §63. Om Jordens ojämnheter äro Skaparens Verk eller Vattnets.
• §64. Hvadan de uråldrige känningarna af Vatnets verkan på Jordklotet i sanning äro.
• §65. Om Bärg genom Hafvet kunna formeras.
• §66. Hafs-vatnet och dess rörelser pröfvas vidare efter hypothesen, huru det kan bidraga til Bärgs-dannelse.
• §67. Jord- och Bärg-hvarfens ursprung genom Vattuminskningen undersökes.
• §68. At Hvarfen icke efter Vattuminsknings hypothesen kunnat blifva til, bevises ytterligare.
• §69. Om Bärgen ligga på en kalkfot.
• §70. Bärgshvarfens ställning och stupning, bestrider deras ursprung af Hafvet.
• §71. Hvarfens Lynde och skapnad är ock deremot.
• §72. Reflexion öfver strata, så vida de genom naturliga orsaker icke kunna förklaras.
• §73. Bärgshvarfens särskildta slag och Ursprung.
• §74. Hvarf, som genom Syndafloden och particuliere orsaker tilkommit.
• §75. Historien om Petreficatis.
• §76. Ransakning och utslag emellan Syndafloden och Vattuminskningen, hvilkendera äger mera del i testaceorum pelagicorum petrefactis.
• §77. Andra slags petrefacta, som äro oförneklige kännemärken efter Syndafloden.
• §78. Förslags mening om petrefactis pelagicis på den händelsen de skulle finnas i urqueds hvarf.
• §79. Cauteler vid frågan om Lithogenesien efter Vattuminsknings hypothesen.
• §80. Huruvida mylla och Lera komma af vatten.
• §81. Om sanden har sit urprung af Hafsvatnet.
• §82. Undersökes om alt Kalk-ämne kommer af testaceis.
• §83. Om de så kallade Petris parafictis.
• §84. Om Quartz-ämnet i synnerhet.
• §85. Om Felt-spaten och dess ursprung.
• §86. Om Kalk-spat.
• §87. Om flinta och Gråsten.
• §88. Vid frågor om huru det ena eller det andra blifvit til, tarfvas, at människor yttra sig med varsamhet och modestie.
• §89. Vattuminsknings satsen medgifves på prof, at visa dess orimlighet genom den ena frågan, hvart det försvundna vattnet tagit vägen?
• §90. Om Vatnet kunnat försvinna genom utdunstning.
• §91. Om vatnet flyttat åt Æquatoren?
• §92. Dagtingningar med dem, som hålla före, at alt det försvundna Vatnet blifvit til Jord och Sten.
• §93. Påfölgderna af hypothesen om Vatnets förvandling til jord-klotets allmänna form och Skepelse.
• §94. Det lynde och skapnad förfarenheten visar jord-klotet äga, vederlägger Vattuminsknings satsen, så vida den stöder sig på Vattu-förvandlingen.
• §95. Reflexioner öfver Människornas smak för hypotheser.
• §96. Nya skäl emot Vattuminskningen.
• §97. Dahlarna äro et Nybygge och äro dock långt högre belägne än Rombolandet.
• §98. Segelbara Strömmar.
• §99. Gamla Trän, som växa nära intil Vattubrynet.
• §100. Rön om sådana Trän i Finska skär-gården.
• §101. Reflexioner öfver dessa Rön.
• §102. Uplandningar och inkräktningar anmärkte i Åbo Skären.
• §103. Lågt-belägne samt jord-täkte insjöar, och djup svartmylla på låga uplandningar i Finska skärgården.
• §104. Stenlagda gator fundne vid gräfning i gamla Städer jämnhöga med Vattubrynet.
• §105. Rön i Norrige emot Vattuminskningen.
• §106. Prof. Kalms berättelse om hvad i Ängland allmänneligen hålles före.
• §107. Lewis Evans Rön emot Vattuminskningen.
• §108. Prof. Kalms anmärkningar i America.
• §109. Rön i Västra Svenska Sjö-orterna, som gensäga Vattuminskningen.
• §110. Anmärkning vid Herr Buffons theorie.
• §111. Auctors ursäkt, at han går mycket förbi. Förklaring i anseende til sit upsåt, och orsakerna til denna Skrift.
• §112. Ytterligare förklaring om Auctors syftemål.
• §113. En Christelig Naturkunnighet recommenderas til slut.
• Register.
• Rättelser.