Hoppa till innehållet

Sida:Betänkande om vattuminskningen 1755.djvu/133

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

landningarna svara. Men sådana ökningar så väl som jämnhögderne bevisa jämväl directe det, som är det förnämsta, nämligen, at Vattuminskningen är en pur fabel, efter Vattubrynet på så lång tid, som ämne til observationer varit, icke blifvit lägre.

Likväl skal jag ännu anmäla et Rön, som jag utaf vittert Folk ibland mine Vänner hördt åberopas; nämligen, at Nord-ostre Custerne af Siberien skola bestå af idel uplandningar. Uti de berättelser, som i Herr Gmelins Resa blifvit intryckte angående de gjorda försöken, at ifrån Lena-strömen gå Sjöledes til Kamschatka och til Archangel, finnes väl ingen ting, som egenteligen kan intyga samma uplandningar. Dock råkar jag på e n omständighet, som gör dem tämmeligen sannolika: nämligen, at en stor quantitet af trän årligen skal genom sjön vräkas til bemälte stränder. Jag kommer ihog, at Herr Egede berättat det samma om den Norra delen af Grönland; och om jag mins rätt, så finne vi något dylikt hos dem, som beskrifvit Hudsons Bay.

Nu lärer ej kunna nekas, at samma orsaker, som kunna drifva en sådan myckenhet skog tid efter annan til en strand, jämväl både kunna och måste bidraga til Landets tilväxt; ty en kraft som kunnat vräka trän ihop i så stora och ofantelige högar, som skola fin-