Gråsten åter genereras af Pinmo, och måste vara tidens foster. Således kommer då alt af hafvet, och alt blottas genom vattuminskningen, hvilken på detta sättet kan blifva en nyckel til hela Lithologien. Bärgens ursprung conciperas sålunda: Hafvet släpper icke sit sediment, utan under lugn: Lugn orsakas genom Sargazo: derunder hålla sig de sälsyntaste kräk och muslor, eller testacea pelagica, hvilka växa och dö bårt til den myckenhet, at de tillika med hafvets sediment, fylla hafsbotnen inemot brynen af dess aftagande vatten: då få vågorna magt, at drifva sargazo bårt, och kasta sand på denna bäddning; hvilket alt sedan hårdnar til kalkbärg och sandsten; hvartil sedermera Gråbärg kommer af Pinmo. Sådant alt skal finnas af Gottlands, Ölands, Vestgötha och Skånebärgen, ja ock sjelfva Lapska fjällarna, som skola ligga på en kalkfot blandad med petrefactis och skifver. I detta Bärg-byggeriet skal syndafloden icke kunna äga någon del: efter et upvällande vatten icke kunnat kasta skalen så långt bårt ifrån det climat sargazo kräfver, eller lägga på dem de andra jordharfven i så jemn ordning: hvadan slutes, at jorden då detta skedt, stått under vatten och Haf, och der Bärg finnas sargazo vuxit[1]
- ↑ Skånsk. R. p. 87. Syst. Nat. p. 219.
