§. 25. Frågemålet föreställes.
Men på det jag icke må synas vela bruka den Heliga Skrifts myndighet och Theologiska skäl allena i en sak, som egenteligen hörer til Naturkunnigheten, och altså, efter en, jag vet icke huru väl grundad, nog allmän mening, bör hänvisas til et helt annat forum; emedan jag ock hördt, det någre tänka, at man ej bör låta afskräcka eller hindra sig til någon del ifrån all frihet uti philosopherande genom fruktan, at träda Uppenbarelsen för när, hvilkens, jämte hela Religionens, försvar, man tror sig saklöst kunna lemna på Prästernas omsorg allena; och på köpet, den torde vava, som ändock finner nöje af, at tränga och ohägna en park, den de tilsatte väktare söka freda och hägna til allmänt väl och båtnad; så vil jag icke stanna härvid, eller undandraga mig ifrån at skärskåda sjelfva skälen och grunderna, hvarpå Vattuminsknings satsen blifver bygd.
De äro nu af tväggehanda slag: Historiske och Physiske. De förra får jag lof, at denna gången gå förbi, både efter derom tyckes redan vara nog skrifvit, och emedan ändock hufvudsakligen beror på de senare, dem jag kårteligen efter Naturkunnighetens lagar vil söka at pröfva.
At man skal bygga på förfarenhet, eller Rön och Försök, derom är jag med Vattu-
