sade till honom: Hafwer jag funnit nåd för dig, så lägg dina hand under mina länd, att du gör barmhertighet och trohet med mig, och begrafwer mig icke uti Egypten;
30. Utan jag will ligga när mina fäder, och du skall föra mig ut af Egypten, och begraf mig i deras grifter. Han sade: Jag will göra som du hafwer sagt.
31. Och han sade: Så swär mig. Och han swor honom. Då böjde Israel sig intill sängenes hufwudgärd.
Capitel 48.
Förordning om Ephraim och Manasse.
1. Derefter wardt Joseph sagdt: Si, din fader är sjuk. Och han tog båda sina söner med sig, Manasse och Ephraim.
2. Då wardt Jacob sagdt: Si, din son Joseph kommer till dig. Och Israel tog styrko till sig, och satte sig upp i sängene;
3. Och sade till Joseph: Den allmägtige Gud syntes mig i Lus i Canaans land, och wälsignade mig,
4. Och sade till mig: Si, jag skall låta dig wäxa och förökas, och göra dig till mycket folk, och skall gifwa dine säd efter dig detta landet till egendom ewinnerliga.
5. Så skola nu dine twå söner, Ephraim och Manasse, som dig i Egypten födde äro, förra än jag kom hitin till dig, wara mine, lika som Ruben och Simeon.
6. Men de som du föder efter dem, skola wara dine; men deße skola wara nämnde med deras bröders namn i deras arfwedel.
7. Och då jag kom utaf Mesopotamien, dödde mig Rachel i Canaans lande på wägenom, då ännu ett litet stycke wägs war tilll Ephrath; och jag begrof henne på wägenom till Ephrath, det nu heter BethLehem.
8. Och Israel såg Josephs söner, och sade: Ho äro deße?
9. Joseph swarade sinom fader: Det äro mine söner, som Gud hafwer mig här gifwit. Han sade: Haf dem hit till mig, att jag wälsignar dem.
10. Ty Israels ögon woro mörk worden för ålders skull, och kunde icke wäl se. Och han hade dem till honom: Och han kyßte dem, och tog dem i famn;
11. Och sade till Joseph: Si, jag hafwer sett ditt ansigte, det jag icke förmodat hade: Och si, Gud hafwer ock låtit mig se i dina säd.
12. Och Joseph tog dem utaf hans sköte, och han böjde sig ned på jordena för hans ansigte.
13. Då tog Joseph dem båda, Ephraim i sina högra hand, emot Israels wenstra hand, och Manasse i sina wenstra hand, emot Israels högra hand, och hade dem till honom.
14. Men Israel räckte ut sina högra hand, och lade henne på Ephraims dens yngstes hufwud, och sina wenstra hand på Manasse hufwud, och omskifte händerna med wilja; ty Manasse war den förstfödde.
15. Och han wälsignade Joseph, och sade: Gud, för hwilkom mina fäder Abraham och Isaac wandrat hafwa; Gud, som mig födt hafwer utaf min ungdom allt intill denna dag;
16. Ängelen, som mig frälst hafwer af allo ondo, han wälsigne deßa piltarna, att de må efter mitt, och mine fäders, Abrahams och Isaacs, namn nämnde warda, så att de må wäxa och förökas på jordene.
17. Men då Joseph såg, att hans fader lade sina högra hand på Ephraims hufwud, behagade det honom illa, och fattade uti sins faders hand, att han skulle wända sina hand af Ephraims hufwud in på Manasse hufwud;
18. Och sade till honom: Icke så, min fader; denne är den förstfödde, lägg dina högra hand på hans hufwud.
19. Men hans fader nekade det, och sade: Jag wet wäl, min son, jag wet det wäl; denne skall ock warda till folk, och skall warda stor, men hans yngre broder skall warda större än han, och hans säd skall warda till ett stort folk.
20. Så wälsignade han dem i den dagen, och sade: Warde Israel wälsignad efter ditt sätt, så att man må säga: Gud sätte dig såsom Ephraim och
