Massa och Meriba, för thet Israels barns kif skul, och för thet at the försökte HERran, och sade: Är HERran med oss eller ej?
8. Tå som Amalek, och stridde emot Israel i Rephidim.
9. Och Mose sade till Josua: Utwälj oss män, far ut och strid emot Amalek. I morgon wil jag stå öfwerst på högden, och hafwa Guds staf i min hand.
10. Och Josua gjorde såsom Mose honom sade, at han stridde emot Amalek. Men Mose och Aaron och Hur stego up öfwerst på högden,
11. Och så länge Mose uphöll sina händer, hade Israel öfwerhanden; men när han lät händerna ned, hade Amalek öfwerhanden.
12. Men Mose händer woro tunga; therföre togo the en sten, och lade under honom, at han satte sig theruppå. Aaron och Hur höllo under hans händer, hwar på sin sida: så wordo hans händer stadiga, in til thes solen gick ned.
13. Och Josua nederlade Amalek och hans folk genom swärdsägg.
14. Och HERren sade til Mose: Skrif thetta til en åminnelse uti en bok, och befall thet i Josua öron; ty jag skal förgöra Amalek undan himmelen, at man icke mer skal tänka uppå honom.
15. Och Mose byggde et altare, och kallade thet HERren Nissi;
16. Ty han sade: HERrans strid skal wara emot Amalek genom en hand under Guds beskärm, ifrå barn til barnabarn.
18. Capitel.
Och tå Jethro, Presten i Midian, Mose swär, hörde alt thet Gud gjort hade med Mose och hans folk Israel, at HERren hade fört Israel utur Egypten:
2. Tog han Zipora, Mose hustru, then han hade tilbaka sändt,
3. Samt med hennes två söner, af hwilka en het Gersom; ty han sade: Jag är worden en utlänning i frammanande land,
4. Och then andre Elieser; ty han sade: Min faders Gud hafwer warit min hjelp, och hafwer frälst mig ifrå Pharaos swärd.
5. Tå nu Jethro, Mose swär, och hans söner och hans hustru kommo til honom i öknen in på Guds berg, ther han lägret upslagit hade,
6. Lät han säga Mose: Jag Jethro, tin swär, är kommen til tig, och tin hustru, och båda hennes söner med henne.
7. Tå gick Mose ut emot honom, och böjde sig för honom, och kyste honom. Och tå the hade hälsat hvar annan, gingo the in i tjället.
8. Tå förtälde Mose sin swär alt thet HERren hade gjort Pharao och the Egyptier, för Israels skul, och all then möda som the på wägen haft hade, och at HERren hade hulpit them.
9. Och Jethro fröjdade sig över alt thet goda, som HERren hade gjort Israel, at han hade frälst them ifrå the Egyptiers hand.
10. Och Jethro sade: låfwad ware HERren, then eder frälst hafwer ifrå the Egyptiers och Pharaos hand; then ther kan frälsa sitt folk ifrån Egypti hand.
11. Nu wet jag, at HERren är större än alla Gudar therföre at the högmodeligen emot them handlat hafwa.
12. Och Jethro, Mose swär, tog bränneoffer, och offrade thet Gudi. Tå kom Aaron och alle the äldste i Israel til at äta bröd för Gudi med Mose swär.
13. Then andra morgonen satte sig Mose, til at döma folket; och folket stod omkring Mose ifrå morgonen in til aftonen.
14. Tå hans swär såg alt thet han gjorde med folket, sade han: Hvad är thet tu gör med folket? Hwi sitter tu alena, och alt folket står omkring tig ifrå morgonen alt in til aftonen?
15. More swarade honom: Folket kommer til mig, och frågar Gud om råd;
16. Ty tå the hafwa något at skaffa, komma the til mig, at jag skal döma emellan hwar och en och hans nästa, och wisa them Guds rätt och hans lag.
17. Hans swär sade till honom: Thet är icke godt som tu gör.
