| Warning för falsk lära. | Till Kolosserna. | Kap. 1. 2. | 539 |
derigenom meddelas. Att lefwa i Kristus, drifwas af Guds Ande, tillwäxa i nåden och wandra i Jesu fotspår i fast tro, ödmjuk försakelse, brinnande kärlek, är den wäg, på hwilken han sjelf will föra sina trogna. Men framgången af nådens werk i hjertat och i lefwernet kunna de trogna icke se, utan blifwa allt mera fattiga, ödmjuka och angelägna att grunda allt sitt hopp på Kristus allena; ty ju mera de tillwäxa i nåden, desto mera lära de känna sitt eget syndaförderf.
29 hwarpå jag ock arbetar och kämpar, efter hans werkan, som kraftigt werkar i mig. 2 Kor. 15: 10.
Icke i sin egen kraft, utan i Kristi kraft arbetade aposteln och gaf honom allena äran. Äro wi till något godt skicklige, så är det af Gud, göra wi något godt, så är det hans werk, och icke wårt; honom ware ära ewinnerligen! se Fil. 4: 13.
2 Kapitlet.
Warning för falsk lära.Ty jag will, att I skolen weta, huru stor kamp jag har för eder och för dem i Laodicea och för alla dem som icke hafwa sett mitt ansigte i köttet, Fil. 1: 30.
Kamp och strid i lidandet för evangelii skull, djupt bekymmer för de irrlärares skull, som wille insmyga sig i församlingarna och bortföra dem ifrån Kristus, samt kamp i bönen upptog apostelns tid och uppfylde hans hjerta med allt större brinnande kärlek. Äfwen i församlingen i Laodicea hade ogräset börjat wisa sig. Se Upp. 3: 11, 17.
2 på det att deras hjertan må warda hugswalade, då de förenas i kärlek och till all rikedom af den fullwissa insigten, till kännedom om Guds hemlighet, Kristus, Joh. 17: 3. 2 Kor. 1: 6.
3 i hwilken alla wisdomens och kunskapens skatter ligga fördolda.
Ändamålet med apostelns kamp war deras hugswalande, lugnande och stadfästande i tron och sammanfogande i kärlek, såsom lemmar i en kropp, att irrlärare icke måtte förmå rubba dem från Kristus och söndra dem. Dertill behöfdes all rikedom eller ymnighet af den fullwissa insigt, som härflyter ur kunskapen om Guds hemlighet (Gud försonade i Kristus werlden med sig, 2 Kor. 5: 19, så att wi i Kristus allena hafwa återlösningen, nemligen syndernas förlåtelse, Kap. 1: 14). Denna hemlighet har aposteln redan för dem framlagt. All wisdom och kunskap, som icke härflyter ur denna hemlighet, skutte de weta att förkasta såsom willfarelse, ty i denna hemlighet allena ligga alla wisdomens och kunskapens skatter fördolda, Fil. 3: 8–10. De äro fördolda för all egen wishet. Förnuftswisheten ser dem icke, så klart de än äro framlagda i evangelium, men för tron äro de uppenbara. De falska lärarne hemtade icke sin wisdom och kunskap ur denna källa, utan ur det menskliga förnuftet, som intet wet om Guds hemligheter i Kristus, och känner ingen annan wäg till salighet än den egna rättfärdighetens.
4 Detta säger jag, på det att ingen må bedraga eder med förledande tal, Ef. 5: 6.
5 ty om jag ock i köttet är frånwarande, är jag dock i anden hos eder och fröjdar mig och ser eder ordning och fastheten af eder tro på Kristus. 2 Kor. 5: 3.
Förledande ord, egentligen öfwertalningskonst, konsten att gifwa sitt tal ett sken af wishet och sanning. Då lärare och ledare i församlingen icke äro upplyste af Guds Ande och delaktige af lifwet i Kristus, och således icke hemta sin wishet och kunskap hos honom, så anwända de den egna klokhetens, talkonstens, slutkonstens och den egna inbillningens nät och spindelwäf, för att hålla själar i andelig fångenskap, förmörka för dem den fria nåden i Kristus och afhålla dem ifrån den fria öppna brunnen emot synder och orenhet, Sak. 13: 1; och i stället tillbjuda de dem gröfre eller finare egenrättfärdighetskläder, som icke kunna skyla den andeliga nakenheten, se Es. 59: 4–6. Upp. 3: 17, 18. Aposteln följde församlingen och dess tillstånd med så beständigt deltagande och med så ifrig bön, att han war i anden närwarande. Guds barn äro i Kristus förenade, och i anden förswinner afståndet dem emellan.
6 Såsom I nu hafwen mottagit Herren Kristus Jesus, så wandren i honom, 1 Tess. 4: 1.
7 rotade och uppbyggda i honom och befästade i tron, såsom I hafwen blifwit lärda, öfwerflödande i henne med tacksägelse. 2 Kor. 1: 5. Ef. 2: 21 f. 3: 17.
Att wandra i Kristus, som är wägen (Joh. 14: 6), på hwilken de skulle gå, är att tro på honom, såsom sin enda rättfärdighet, drifwas af hans Ande, Rom. 8: 11, wara så till sinnes, som Jesus Kristus war, Fil. 2: 5, 13, och i allt sitt lefwerne efterfölja hans fotspår, Joh. 13: 15. 1 Petr. 2: 21. Kristi lemmar hafwa sin rot i honom, som är winträdet, i hwilken de äro såsom grenar inympade; han är hörnstenen, och de uppbyggas på honom såsom lefwande stenar till ett andeligt hus, till en Guds boning i Anden, Ef. 2: 22. 1 Petr. 2: 5, 6. Öfwerflödande i henne (i tron) med tacksägelse, så att genom tron tacksägelse utströmmar från hjertat i ord och gerningar.
8 Sen till, att ingen bortröfwar eder med werldswisheten och tomt bedrägeri efter menniskostadgar, efter werldens barnaläror och icke efter Kristus. Matt. 15: 2. Rom. 16: 17. Gal. 4: 9.
_543.jpg&oldid=348363){kind=link}