| 166 | Ps. 85, 86. | Psaltaren. |
6. Will du då till ewig tid uppå oss wred wara? Och låta din wrede gå ewinnerligen?
7. Will du då icke åter wederqwicka oss? Att ditt folk må glädja sig öfwer dig.
8. HERre, bete oss din nåd, och hjelp oss.
9. Ack! att jag höra måtte, det HERren Gud talar; att Han sitt folk och sina heliga frid tillsade: på det de icke skola på någon galenskap komma.* *Ps. 125: 3.
Sedan en själ sökt och funnit nåd hos Gud genom tron på Jesum Christum, så kan wisserligen ofta en stor andelig nöd uppstå, swåra inre strider, mörker och dunkelhet, twifwel och frestelser, allahanda yttre nöd och många lidanden kunna möta, men i all nöd, af hwad slag den än må wara, will Herren wara deras hjelp och har derföre befallt och lofwat: åkalla mig i nöden, så will jag hjelpa dig, och du skall prisa mig. Guds folk kommer på galenskap, då det afwiker från Hans ord.
10. Dock är ju Hans hjelp när dem, som frukta Honom; att i wårt land skall ära bo;
Då Herren hjelper sitt folk, så är det både för Hans namn och för de trogna en ära inför Hans rikes motståndare.
11. Att godhet och trohet mötas tillsamman; rättfärdighet och frid kyssas;
Att godhet och trohet, rättfärdighet och frid, werkade af Herrans Ande, må blifwa så allmänna och ymniga, att de öfwerallt mötas och herrska i den ljufligaste förening.
12. Att trohet må wäxa på jorden; och rättfärdighet skåda neder af himmelen;
Rättfärdigheten nedkommer från himmelen; denna rättfärdighet är Christus sjelf, och då Han genom tron blifwer wår rättfärdighet, wäxer trohet på jorden. Troheten är rättfärdighetens frukt hos dem, som tro. Troheten måste wäxa dels så, att hwarje enskild trogen själ tillwäxer i nåden, dels så, att de trognas antal tillwäxer, och Christi rike utwidgas.
13. Att ock HERren oss godt gör; på det wårt land må sin frukt gifwa;* *Ps. 67: 7.
Det är isynnerhet den andeliga frukten, v. 12, som här menas. Men ju ymnigare den andeliga frukten i ett land blifwer, desto större blifwer det landets wälsignelse äfwen i lekamligt godt.
14. Att rättfärdighet må ändå för Honom blifwa, och sin rätta gång hafwa.
Grt.: Rättfärdighet skall gå framför Hans ansigte och göra sina fotspår till wäg. Herrans wäg är rättfärdighet, rättfärdigheten går alltid framför Honom uti allt hwad Han gör, så wäl då Han benådar syndare för Christi rättfärdighets skull, som då Han straffar de obotfärdiga. Och då Hans rättfärdighet blifwer i menniskors hjertan inplantad, så blifwer den deras wäg, de wilja wandra i dess fotspår; rättfärdigheten är Guds wäg från himlen till jorden och menniskans wäg från jorden till himlen. Wägen är Christus wår rättfärdighet.
86. Psalm.
Bön om åtskillig hjelp.En bön Davids. HERre, böj neder dina öron, och hör mig; ty jag är elände och fattig.
2. Bewara min själ; ty jag är helig:* hjelp du, min Gud, din tjenare, som sig uppå dig förlåter.† *Ps. 4: 4. †Ps. 25: 20.
Jag är elände och fattig, jag är helig äro tre ord, som wisa, huru menniskan skall blifwa bönhörd. Elände och fattig — bedröfwad öfwer synden och andeligen fattig måste själen först blifwa, eljest kommer hon icke till Honom, som gör den ångerfulle rättfärdig och helig. Den trogna själen är elände och fattig i sig sjelf, men helig i sin Frälsare och kan i bönen åberopa sitt elände, såsom behöfwande att hjelpas, och sin Frälsares helighet såsom orsak, hwarföre Gud skall hjelpa.
3. HERre, war mig nådelig; ty jag ropar dagligen till dig.* *Ps. 88: 10.
4. Fröjda din tjenares själ; förty efter dig, HERre, trängtar jag.* *Ps. 25: 1.
5. Ty du, HERre, är god och nådelig,* af stor godhet allom dem, som åkalla dig. *Joel 2: 13. Jon. 4: 2.
6. Förnim, HERre, min bön; och akta uppå min böns röst.
7. Uti min nöd åkallar jag dig; att du dock wille höra mig.* *Ps. 50: 15.
8. HERre, dig är ingen lik ibland gudarna; och ingen är, som så göra kan som du.* *5 Mos. 3: 24.
Ibland gudarne, ibland hedningarnes gudar eller de mäktige här på jorden. Ps. 82: 1, 6.
9. Alle hedningar, dem du gjort hafwer, skola komma,* och tillbedja för dig, HERre; och ära ditt namn: *Ps. 65: 3. Es. 43: 6, 7.
10. Att du så stor är, och gör under, och allena Gud är.
Den bedjande själen kommer här först med syndabekännelsen, v. 1: Jag är elände och fattig, sedan med en härlig trosbekännelse, v. 2: Jag är helig, se Ps. 32: 1, 2, och sedan, v. 3—10, följer i bönen Guds namns förhärligande, och
_170.jpg&oldid=345043){kind=link}