| 308 | Cap. 5, 6. | Salomos Höga Wisa. |
elfenben äro i den Heliga Skrift bilder af den härlighet, som Brudgummen äfwen skall skänka åt bruden i det förklarade tillståndet. Uppb. 21: 9–21. En del af dessa liknelser, såsom apothekares wäxande örtasängar och rosor, som flyta af drypande myrrham, syfta isynnerhet på den helbregdagörande och helsogifwande nåd, hwarmed Han här i tiden sköter och wårdar sin församling och gifwer den helsa och lif. Denna beskrifning uttrycker brudens kärlek, som wid detta uppwaknande är så stor, att han icke kan finna nog starka och sköna liknelser för att beskrifwa den.
17. Hwart är då din wän gången,* o du dägeligaste ibland qwinnor? Hwart hafwer din wän wändt sig, så wilja wi honom söka med dig. *Joh. 13: 1; cap. 16: 28.
Genom detta af lif och ande lågande wittnesbörd om Själabrudgummen upptändes äfwen hos Jerusalems döttrar lusten att söka Honom. Det är genom de trognas bekännelse och wittnesbörd om Honom, som andra skola blifwa kallade och lifwade till att söka sin Frälsare, för att också blifwa delaktige af det himmelska brölloppet.
6. Capitel.
Brudens dägelighet. Christi kärlek.Min wän är nedergången uti sin örtagård till örtasängarna, att han sig der förlusta skall i örtagårdarna, och hemta rosor.
Dessa ord höra äfwen hufwudsakligen till liknelsernas yttre klädnad, och bruden will härmed endast uttrycka: att ehuru Brudgummen wändt sig ifrån henne, så är Han dock icke bortgången, och hon wet, att Han icke öfwergifwit henne, utan är i närheten. Så wet ock den trogna själen alltid, att på de stunder, då hon måste känna sig ensam, är dock Christus närwarande i församlingen, som är Hans örtagård, och der får bruden möta Honom, på de stunder Han sjelf föreskrifwer. Cap. 4: 6, 8.
2. Min wän är min, och jag är hans, den sig ibland rosor förlustar.
Med dessa ord uttryckes trons tillförsigt, att förbundet med Herran icke skall upphöra och att själen icke will af någon ting låta skilja sig ifrån sin Frälsare. Rom. 8: 34–39.
3. Du är dägelig, min kära, såsom Thirza; lustig såsom Jerusalem,* förskräcklig såsom en härordan.† *Ps. 132: 13, 14. †Eph. 6: 10, [et]c.
Straxt efter den starka tros- och trohetsbekännelsen, v. 2, uppenbarar sig själawännen för den sökande själen. Thirza war en skön stad i Ephraims stam. 1 Kon. 14: 17. Bruden liknas wid Thirza, och wid Jerusalem, hwilket är en wanlig liknelse. Församlingen, det Jerusalem, som ofwantill är, kallas den fria, allas wår moder. Den Judiska församlingen war det jordiska Jerusalem. Gal. 4: 25, 26. Uppb. 21: 2, 9, 10. Härordan, d. ä. krigshär. Christi församling är en här, wäpnad till den andeliga striden, rustad och beprydd med allt Guds harnesk. Eph. 6: 13–17.
4. Wänd dina ögon ifrån mig, förty de göra mig brinnande: ditt hår är såsom en getahjord, de som på berget Gilead klippta äro:
5. Dina tänder äro såsom en fårahjord, de der twagne komma utur watten, hwilka allesammans äro med twillingar hafwande, och ingen ibland dem är ofruktsam:
6. Dina kinder äro såsom skörden på granatäpplet, emellan dina lockar.
Se cap.4: 1–5.
7. Sextio äro drottningarna, och åttio frillorna, och på jungfrurna är intet tal;* *Ps. 45: 10, 15.
8. Men en är min* dufwa, min fromma: en är sin moder kärast, och sin moders utkorade: då döttrarne sågo henne, prisade de henne salig; drottningarna och frillorna lofwade henne. *2 Tim. 2: 19.
Se Ps. 45: 10, 15. Wid en dufwa kan bruden liknas icke blott för sin menlöshet och renhet genom rättfärdiggörelsen, utan i anseende till den högre delaktighet af den Heliga Andas gåfwor, som särskildt utmärker bruden. Guds Ande, som nedkom öfwer Christus sjelf i dufwoliknelse, utgör också brudens hela själsgestalt och all dess skönhet. Om brudens moder, se cap. 3: 4. De orden: drottningarna m. m. syfta på de olika kyrkor och religions-inrättningar och riken i denna werlden, hwilka höra till den högste Konungens hofstat och lyda under Hans allmakts rike, samt på ett avlägsnare sätt, än bruden, äfwen till Hans nåderike, i den mån de wilja emottaga den nåd, som bjudes dem.
9. Ho är denna, som uppgår* såsom en morgonrodnad, dägelig såsom månen, utkorad såsom solen,† förskräcklig såsom en härordan?** *Ords. 4: 18. Matth. 5: 16. Phil. 2: 15. †Matth. 13: 43. **2 Tim. 2: 5.
Dessa Jerusalems döttrar, drottningarne och tjenarinnorne, få nu se bruden i dess skönhet och utbrista i ett förundransfullt loftal. Dessa ord skola i sin fullhet uppfyllas, då Lammets bröllop är kommet m. m. Se Uppb. 12: 1. Uppb. 19: 7, 8.
10. Jag är nedergången* i nöttagården till att skåda telningarna med bäcken;† till att skåda, om winträdet
_312.jpg&oldid=345432){kind=link}