Sida:BillingE.Herdabref.djvu/104

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
104

var mycken och arbetarna voro få (Matt. 9: 5), och de som funnos syntes föga mogna att vara hans medarbetare. Men när nu under nattens förbön hans blickar s. a. s. mönstrande öfverforo den lilla skaran, han hade omkring sig, då fick han, så tänker jag mig det, en ny klarblick att se, hvad hvar särskild man bar inom sig, och så fann han åtminstone tolf, som han redan kunde bruka. Och den underbart individualiserande själavård, som han förmådde öfva mot sina lärjungar, har säkerligen en del af sin förklaring däri, att han, såsom ett ord af honom till Petrus (Luk. 22:31 f.) röjer, bad till sin Fader särskildt för hvar och en af dem. Så sågo vi ock i början, hur Paulus alltid tog alla sina församlingars bekymmer vid sidan af sina egna med in i sina böner, och hur han så lärde sig att för hvar och en af dem finna det rätta ordet. Enhvar, som något öfvat förbönen, har säkerligen också erfarit något af den egendomliga klarblick den skänker: möjligheter, som vi ej förut tänkt på, öppna sig då, och särskildt få vi en hjälp att bättre förstå de människors nöd, för hvilka vi bedja, och att tänka därpå med det rätta uppfinningsrika och varsamma sinnet — själasörjaresinnet. Så är den troget öfvade förbönen själfva det innersta pulsslaget i en själasörjares gärning.

Och nu ville jag blott bedja Eder att I, sedan eder bön först stannat hvar öfver sin församling, och innan den svingar sig ut öfver än större rymder, ut öfver Sveriges kyrka och Guds kyrka i hela världen, ej mån förgäta att i förbön tänka också på det stift, edra församlingar tillhöra, på hvarandra och på honom, som nu skrifver till Eder, och som så väl behöfver den. Och låta vi så dagligen våra böner för hvarandra stiga, som lärkan mot sky, för att mötas däruppe högt öfver alla jordens dimmor och dunster, så skola ock våra tankar om hvarandra renas från allt, som vill söndra och splittra, men blifva uppfinningsrika i att tillvarataga allt, som kan hjälpa, stödja och knyta oss fastare samman med hvarandra. Och — så skall Guds frid, som öfvergår allt förstånd, bevara våra hjärtan och våra tankar, i Kristus Jesus. Amen.

Västerås den 22 september.

Einar Billing.