Sida:BillingE.Herdabref.djvu/41

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
41

är detsamma som uppenbarelsen, men är det stora vittnet om Guds uppenbarelsehistoria — ur hvilken den själf framgått och som utan den ej skulle vara tillgänglig för oss — behöver ej grunda sin auktoritet för oss på något yttre stöd. Den är ej en lag, för hvilken vi skola böja oss, men den är — just i, såsom W. Rudin en gång uttryckte det, sin mänskliga »förnedringsgestalt» och med alla sina mångskiftande stämmor — boken med det stora evangeliet, som inbjuder till ständigt nya uppräckter i en värld, hvars alla mått öfvergå allt vårt förstånd.

* * *

Dogm och evangelium.

Jag har stannat så länge — längre kanske än hvad som rätt stämmer med formen i ett »bref» — vid denna punkt, till en början därför att, hvad jag här berättat om mina egna tankars gång under årens lopp, för mig själf innebär en stor hjälp till frimodighet inför svårigheter också af den art, om hvilken sist varit tal — de komma ju ständigt i ny form åter — och därför att jag tänkt mig, att det kanske också för någon af Eder kunde blifva till någon uppmuntran. Så ock därför, att det synes mig ägnadt att inskärpa vikten af att aldrig, här på det teoretiska området lika litet som i vår praktiska gärning, söka smyga oss undan någon svårighet. Göra vi det, gå vi också alltid miste om en af Gud åt oss tillämnad ny gåfva. Men tillika därför, att jag känt det så som en skyldighet mot Eder att åtminstone i en hastig konturteckning antyda själva grundlinjerna i den religiösa och teologiska åskådning, som så småningom hos mig kristalliserat sig fram. På några detaljer kan jag ju icke här ingå, men kanske bör jag, innan jag går vidare, söka ännu något ytterligare fixera själfva min allmänna ståndpunkt. Jag kan, tror jag, enklast göra det med utgångspunkt i två begrepp, som i den senare tidens diskussioner ofta ställts i skarp motsats mot hvarandra: dogm och evangelium.

Gentemot en sådan framställning har det ofta från konservativt teologiskt håll invändts, att avståndet mellan dogm och evangelium här på ett mot verkligheten stridande sätt öfverdrifvits och med orätt skärpts till en motsats. Detta är