Sida:BillingE.Herdabref.djvu/51

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
51

och huru stora sammanhang vi förmå se i den historia som pågår omkring oss, betingas af djupet och höjden i de intressen, med hvilka vi nalkas den. En blott af sina egna, låt oss säga ekonomiska intressen upptagen människa ser med otrolig skarpsynthet sammanhanget mellan sådana företeelser, som för dessa äro af betydelse, i allt annat är han blind och enfaldigare än ett barn. Den äkte patrioten ser på långt håll faror nalkas, som andra ej ana: man ler åt hans bekymmer, men han får rätt, det var en för de andra dold verklighet, som han uppdagat. Det verkar efteråt som en profetia — och det är något profetiskt däri —, men hela hemligheten låg dock däri, att för honom, i kraft af den djupare koncentrationen kring ett visst mål, en hel rad företeelser, som för de andra stodo isolerade, samlade sig till ett klart, enhetligt sammanhang. Och äfven klarläggandet af de djupast drifvande faktorerna och de inre sammanhangen i den förgångna historien är, såsom mer än en historiker uttalat, betingadt af forskarens förmåga att åtminstone känna sig in i, hvad de mål, om hvilka striden där stått, för de kämpande själfva betydt. Nå väl — fråga vi oss nu, kring hvilket mål intresset måste koncentreras för att den rätta utsiktspunkten öfver uppenbarelsehistoriens sammanhang skall vinnas, blir svaret tydligen: kring personlighetens eget, kring själens frälsning. Men denna koncentration sker först fullt då, när de problem, till hvilka det bibliska »frid» visar hän: skuldens, samvetsnödens problem, träda fram såsom de allt dominerande. Därför är det så missvisande, när man ibland sätter skuldproblemet — hur vinner jag frid med Gud? — och verklighetsproblemet — finnes det en Gud? — i motsats till hvarandra. Just den skärpning, som skuldens problem hos Luther fick, var det som gjorde, att han ej kunde stanna vid mystikens subjektivism — han måste se Guds verklighet i samma historia, som han själf lefde i; så får han syn på Kristus och hela Guds historia. Och om vår tid har så svårt att komma till visshet över Guds och den andliga världens verklighet, om allt för den gärna upplöser sig i subjektiva stämningar, så beror det väl ej blott, fast tillika, därpå, att så många nya tankesvårigheter ställt sig i dess väg, utan äfven