Den här sidan har korrekturlästs
196
Birger Jarl
ta det qvinliga slägtet i en rättighet, som icke utan oskäl och emot all naturlig billighet var dy betagen, stadgade, att Systren skulle ärfva hälften emot Brodren, och Hustrun äga giftorätt i bo, utom sin mårgongåfva, til hällften emot mannen eller en tredjedel i boet [1]. Och fastän
qvin-
- ↑ Af III. Fl. Ärf Bl. HelsL, samt 5 Cap. GBL. L. L. och III. Fl. ÄrfBl Upl. vill väl synas, som skulle ERIK hin helige allraförst infört här en sådan lag om qvinnokönets arf; Ty där stadgas, att när giftomannen gaf Fästemön i Fästemannens hand, skulle han darvid bruka fölljande ordform: Jag gifter dig min dotter till heders och hustru, och till halfva säng, till lås och nycklar, och till hvar tredie penning, som J ägen och äga fån i lösören, och till allan den rätt, som i Uplands lagen är och den helige ERIK gaf, i namn Faders, Sons och den helige Andes. Men sådant var blott ett talesätt, i senare tider antaget, som hade mer sitt afseende på de öfrige en laga hustru i Upplands lagen tillagde rättigheter och förmåner, än det beviser denna lagens upphof ifrån ERIK den helige. Ty när BIRGER Jarl allraförst tillade qvinnokönet denna rättigheten, lät han ock införa sådant i Upplands lagen, som af de förrbättringar, hvilka ERIK den Helige i berörde Lag hade gjort, af honom kallades S.
