verenskommelse med den brottslige. BIRGER Jarl, mer rättsinnig och uplyst i sitt tänkesätt, än att ej inse och ogilla ett så skadeligt och oskäligt missbruk, likasom han redan hade stadgat, att hvar skulle sin sak ensam böta och ej en annars lott förvärrka, fant ur samma grund äfven obilligt, att någon hade lof så fritt borrtgifva en annans rätt. I anledning däraf stadgade han, att målsäganden väl kunde göra af sin rätt hvad han ville; men att Kronan och Häradet icke dess mindre skulle njuta sin fullt ut [1].
Med Utländska Magter, utom Dannemark och Norige, hade Sverige hittills plägat föga omgänge. Man vetste ej än hvad det var genom upprättade förbund grunda sin trygghet emot tillkommande anfall, och dymedelst göra om intet en mägtig grannes äregiriga afsigter. Än mindre fant man afseendet på handel och andra Riksens hushållningsmål vara nog gällande till inrättning af slika förbund. Att någon handel denna tiden blifvit idkad med Sveri-
- ↑ Se ÖGL. Wahd. M. Fl. 6.
