Den här sidan har korrekturlästs
Vägen från krogen.
.jpg){kind=small}
ovemberkväll sig sänkte mörk till kåk och koja ner.
Och slut var dagens släp och slit för fattigmans kvarter.
Blott godtköpsglöd gaf lyktan där likt glas med bränvinsdrägg;
och grändens gång den drucknes var, som far från vägg tilll vägg.
"O, fader! Nu jag tar din hand, som jämt du förr tog min:
din fot är trött, din blick är skum och sorgset är ditt sinn.”
"Mitt barn! Min fot gått vilsen stig, min blick i villa brann;
mitt sinn var fyldt af ondt begär, när du på krog mig fann.”
"Dig fader, stöd på, skuldran min och hör, hur dit jag kom!
— 60 —
