Den här sidan har korrekturlästs
Jag stiger på stranden med bäfvande sinn';
men bort faller ålderns hamn.
Och åter som plit jag ilar dit in,
dit in till en hydda med moder min
och faders bidande famn.
De ta mig i hand och vi vandra i frid
till tindrande tempelhus;
där klingar min klocka så innerligt blid
och ringer in julens ljufliga tid
vid himmelens glindrande ljus.
Snart sväfvar jag åter med grönskande palm
bland änglar i skimrande höjd,
och ilar vid orgelns jublande psalm
till Frälsarebarnet på krubbans halm
att dela herdarnes fröjd...
Se'n hän emot hemmet det brådskande bär
till julbord och granens glans.
Och lillebror ut sig till tomte klär.
Den tomten mig raraste "klapp" beskär
och drar mig i yrande dans.
— 80 —
