Hoppa till innehållet

Sida:Blanckamäreta-1614.djvu/33

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
19


Ty mena the hon är them huldh /
Och iagh haffuer i saaken skuldh:
The stämpdes nu til Wijsingzborgh /
Thädan komma the medh stor sorgh /
Jagh wil dijt resa öfuer Landh /
Them förhielpa som bäst iagh kan.

Actus II. Scena IV.

Kong Byrger / och Drotningh Märeta.

D. Märet

JAgh har Edhers Kärlighet sagt
J haffuen på all tingh godh acht /
Edhra Bröder stämpla napt wäl /
Thet kan iagh bewijsa medh skiäl.

K. Byrg.

Haffuen i nyligen förstått
Oss är medh falskhet efftergått?

D. Märet

Jagh haffuer edher nogsampt sagt
The tildriffua ehr all föracht:
The draga medh bewäpnadt handt
Hwart uth the wela / aff och ahn /
Som minst wij tro sättia the garn
Förr oss bådhe / och wåre Barn:
Theras drängiar haffua then macht
Att the giffua hugg edher macht:
Moot edher förbodh uthaff Land
Sändes fetalie från hwart strandh:
Och föra stååt hwart the fahra /
Mera ähn wij / medh stor fahra /
Therföre rådher iagh som förr /
Seglen mädhan i haffuen börr /
När mootwäder kommer i stamn /
Undflyr Man napt skade och skam:


För /
D