132
Vesuvius är en vulkan det är sant — men han använder hela sin verksamhet på att mogna de drufvor, som skänka traktens innevånare lycka och välstånd. Vesuvius, såsom Nilen, är en välgörande gudomlighet, och man bör lika litet fördömma den ene för dess eruptioner som den andre för dess öfversvämningar.
Dessa reflexioner gjorde jag i Jupiters-tempet, hvarifrån man har en hänryckande utsigt öfver staden och hafvet.
Derpå började jag en promenad i staden. Efter ett par minuter stötte jag på en ung pompejanare, som utbjöd en karta öfver sin födelsestad, och som jag förut hade köpt en plankarta öfver Paris, Öfver Genua, öfver Hamburg, öfver Rom, öfver Neapel etc., fann jag det i sin ordning att äfven lägga mig till en öfver Pompeji. Den liknade fullkomligt alla andra och tycktes blott utmärka sig derigenora att den var mera fullständig och exakt.
Pompeji, liksom Neapel, har förträffligt stenlagda gator — de pompejanska äro blott något äldre. De äro belagda med platta stenar af oregelbunden form, men passande tätt tillsamman. Kullriga gator äro försedda med höga trottoarer och ha en bredd af ungefär 15 à 16 fot. Nästan alla äro prydda med fontäner, dit vattnet ledes genom en mängd aquedukter, kanaler och rör.
Husen likna hvarandra i allmänhet. Åt gatan ligga butiker, vestibyler och en eller flera ingångar till det inre af byggnaden. Murarne äro beklädda med en hård, glänsande stuck, som oftast har någon klar och liflig färg i rödt eller gult. De flesta hus ha blott tvänne våningar, dock voro trevåningshus ej mycket sällsynta. Öfversta våningen afslutades med ett tak, som innehöll vindskammare, eller också en terrass, prydd med vinrankor och blommor. Som likväl den öfre delen af husen i allmänhet är totalt ruinerad, kan man blott sluta i sig härtill af de öfverblifna spåren.
Under min promenad gjorde jag bekantskap med
