med undantag af de timmar, som egnades åt sömnen och måltiderna, tillbragte de nästan hela dygnet på forum eller under portikerna. Deraf bära deras bostäder tydliga spår. Deras atrium var väl på sätt och vis ej annat än ett forum inom hus, der de mottogo sina vänner, klienter och gäster och der de fortforo att lefva i fria luften.
Med undantag af atrium, en stor sal eller kanske rättare gård i midten af huset, som oftast var obetäckt eller åtminstone hade en öppning på taket, bestod den öfriga byggnaden af små trånga och obeqväma rum, der man ej gerna kunde uppehålla sig för annat än att sofva eller äta. Ett talande skäl för rummens ytterliga litenhet låg deruti, att hvart och ett användes till blott ett enda, en gång för alla bestämdt bruk, och mängden af dessa olika bestämmelser var hos de förmögnare ganska stor.
Den delen af huset, som låg närmare gatan hade en mera offentlig karakter. Der voro vestibyler och atrium med sina små salar, der gästerna väntade. Den andra sidan af huset inneslöt fruntimrens sängkammare, badet och matsalen samt en mängd små rum, bestämda för egarens enskilta bruk och med högst varierande ändamål. Huset vette vanligen på denna sidan åt en trädgård med blommor och fontän. De flesta af rummen hade inga fönster, utan fingo sin dager genom dörröppningarne.
Under all denna obeqvämlighet förnekade sig dock icke de gamles skönhetssinne. Väggarne voro betäckta med målningar och golfven med mosaiker, ibland föreställande mytologiska ämnen, ibland husliga föremål eller scener, alluderande på rummens bestämmelse, ibland rent af arkitektoniska dekorationer eller fantastiska arabesker.
Samma skönhetssinne återfinnes i den utomordentliga noggrannhet och elegans, med hvilken alla, äfven de simplaste husgeråd, äro förfärdigade. I sådana saker,
