20
Låtom oss börja i östra ändan! I sjelfva spetsen
är en halfcirkelformig plats, der käerna och boulevarderna
sammanstöta. Åt bägge hållen har man ett vackert och
lifligt perspektiv. Midt emellan höjer sig la
Salpétrière’s dom öfver den enorma massa af byggnader, hvilka
tillhöra hospitalet. Det grundlades för tvåhundra år
sedan och har under denna tid oupphörligen blifvit
påbygdt och utvidgadt, så att det nu sträcker sig öfver
en yta af 110,000 mètres.
Icke långt från hospitalet mellan rue Cuvier och rue Buffon ligger dessa bägge naturforskares skapelse, den ryktbara Jardin des Plantes. Hufvudingången är på den sidan, som vetter åt käerna. Man inträder först i en park, genomskuren af trenne präktiga alléer, hvilka fortsättas genom trädgårdens hela längd. Mellan alléerna äro friska gräsplaner, afdelade i inhägnader för de särskilta djurfamiljerna. Här och der äro ofantliga blomster-rabatter, om hvilkas rikedom man kan dömma, då man vet att Jardin des Plantes innehåller icke mindre än fjorton-tusen olika slag af lefvande växter.
Vid trädgårdens sidor ligga en mängd byggnader, af hvilka några begagnas till föreläsningar, andra äro inrymda åt mineralogiska, zoologiska och botaniska samlingar. Jag önskade mig vara aldrig så litet naturforskare för att rätt kunna njuta af dessa herbarier, med femtiotusen olika slägten, dessa gedigna stycken af ädla metaller, dessa oslipade juveler och dessa svarta meteorstenar, dessa oändliga rader af uppstoppade fåglar och denna mängd af frukter och svampar, afbildade i vax. Men med bästa vilja i verlden var det mig omöjligt: jag föredrog de lefvande samlingarne i fria luften.
Dessa äro också anordnade med en sådan smak, sinrikhet och omvexling, att man utan att tröttas flera timmar kan vandra omkring, betrakta, njuta och beundra.
I beundransvärda kristallpalatser, sammanhållna af lätta och eleganta jernställningar, blomma söderns
