vid *** och krossade hvarandra i smulor — knappt blef väl dock en menniska öfrig, att för en bleknande åhörare förtälja om de romantiska fasor, som ensamt äro förbehållna en jernvägsfarare, då n. b. han tvingas att råka ut för dem.
Chalon är en liten stad, hvilken icke syntes ega något, som kunde ingifva saknad öfver den korta vistelsen der. Vi uppehöllo oss endast en natt och en morgon för att invänta ångbåten till Lyon.
Man far till Lyon utåt Saônefloden på långa smala ångbåtar, hufvudsakligen beräknade för varor och följaktligen högst obeqväma för passagerare. Men de kroppsliga obehagen få en ersättning genom strändernas skönhet och den njutning, de skänka hvarje öppet sinne.
Anblicken af Lyon för den, som nalkas denna stad utåt Saônefloden, är fullkomligt jemförlig med Stockholm från Mälarsidan och erinrar derom på ett öfverraskande sätt. En del af Lyon är nemligen byggd terassformigt på en hög bergås, liknande Södermalm, och den majestätiska floden har en bredd, som uppgår mot flera af Mälarens farvatten mellan skären. På sätt och vis finnes till och med i floden ett slags skärgård. Den grenar och delar sig på flera ställen och innesluter små öar på hvilka man byggt boningar i de mest fantastiska former.
Alla möjliga byggnadsstilar äro här representerade på hvar sitt lilla område. Några likna grånade ruiner från medeltiden, andra leende, hvita, italienska villor, schweiziska hyddor, kinesiska pagoder och byzantinska tempel.
I fonden och på sidorna presenterar sig sjelfva staden, i ståtlig höghet omslutande dessa små älskliga boningar, hvilka tycktes vara foster af den allvarsamma idoga stadens ungdomssvärmerier. . . . Om Lyon och Rhônefloden till Avignon på annat ställe[1].
- ↑ Tvänne skizzer: Vinterträdgården i Lyon och Korsaren på Rhônefloden, jemte åtskilliga andra anteckningar, förlorades af författaren under en landstigning.
