Den här sidan har korrekturlästs
169
Majoren kände, att gent emot detta kraf var han bankrutt. Stönande af smärta satt han vid skrifbordet, och när han blickade ned på papperet, mot hvilket han stödt sina händer, upptäckte han stora våta fläckar. Förvirrad sökte majoren att hämta sig, i tanke att han gråtit. Men inga tårar hade han fällt. Torra voro hans ögon. Däremot var hans hufvud vått, och från pannan föllo tunga, kalla droppar af svett.
