Hoppa till innehållet

Sida:Bröderna Mörk.djvu/53

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

43

har du aldrig gifvit ett kid, att jag må göra mig glad med mina vänner.» Du vet, hvar de orden stå, och jag vill inte neka, att rättvisan i denna fördelning aldrig velat gå i mig.

Härmed har jag icke velat kalla dig för någon förlorad vare sig broder eller son, och dit hän skall det med Guds makt heller aldrig gå. Det upprepar jag ännu en gång. Men ett är jag skyldig säga dig. Och det är, att gifter du dig nu, så måste du göra det på eget ansvar. Jag hvarken kan eller vill blanda mig i den leken. Så mycket vill jag dock tillägga, att enligt de grundsatser jag ifrån barndomen insupit och ända hittills sökt tillämpa, gifter sig icke en skuldsatt man. Så ha våra fäder lefvat före oss, och därförutan stode hvarken du eller jag, där vi nu stå. Har du vunnit en flicka; som är något värd — och härpå vill jag icke tvifla — så väntar hon på dig, till dess att du med godt samvete kan bjuda henne ett hem och en tryggad tillvaro. Dixi et animam meam salvavi.

Det gör mig ondt att ha nödgats säga dig allt detta så oförbehållsamt som skett. Men jag har ej kunnat svara dig på annat sätt, och kunde du i detta nu se in i min själ, skulle du veta, att mina broderliga känslor för dig, äfven om