Sida:Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné (1910).djvu/109

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
97


    Kleins förnämsta arbete var Historiæ Piscium naturalis promovendæ missus, som i fem delar utkom i Danzig 1740. 1741, 1742, 1744 och 1749.

    Cyprinus cultratus L. »Skärknif är en fisk, som wid denna tiden på året [Maj] fångas utan för Christianstad i Helge-å, men eljest fås den icke ... Fisken är så sällsynt och så rar, at jag honom aldrig tilförene sedt, och ofelbart en af de raraste fiskar i Europa ... Af första påseendet skulle man lätteligen hålla denna fisken före, at wara af Sillslägtet, emedan hans buk är hwass och hans rygg rak; men Secreter Klein håller honom före en art af Gädda, emedan han har 7 fenor, och Rygg-fenan långt bårta på ryggen. Jag skulle gerna följa denna nyaste Auctorn, om allenast fisken hade tänder i Käken, och wore en Rof-fisk, men som man icke må kalla et Får någon Räf, derföre, at det har en lång och tjock swantz, så törs jag icke föra denna till Gäddorna» (Skånska resan sid. 81—82, der ock lemnas en utförlig beskrifning, åtföljd af en vacker figur). Sedermera har denna fisk ej anträffats i Sverige.

    Beskrifning om guldfisken och silfwerfisken (Vet. Akad:s Handl. 1740).


678.


M. K. Br.

Min Br. beder mig skrifwa ofta och widlyftigare; men hwar om skall jag skrifwa? skall jag skrifwa om Upsala och wårt academiska wäsende. som nu aldeles är förändrat, at M. Br. ej skulle kienna det, utinam in meliora.[1] Herrarne i stockholm hafwa altid sagt at Professorerne i Upsala arbeta intet, de nämligen som ej förstådt at det woro annat läsa än en timma, än sitta en förmiddag Assessor. De som ment at lärdom skakas utur armen som et cornu copiæ. En Professor utan ambition kan wähl läsa en timma, ja en hel termin, utan arbete; men Lectionerne och nyttan för de studerande blifwer där äfter; en Professor, som ej kan allestädes mäta diupet af wettenskapen, och wisa huru mycket där uti är upfunnit, han har intet giordt discipelen lärd.

Ifrån Upsala academie tror jag al wij fått flere lärde karlar än ifrån någon ort och academie i Europa. jag har aldrig sedt någon åsna komma där ifrån annor än den, som antingen intet haft något hufwud, äller och ej gifwit sig tid at mogna, utan på 3 à 4 åhr welat lärt sig alt på tyska foten. Men en 8 åhra à 10 åhra student har aldrig gierna slagit felt.

Lätt oss se på de 20 sista åhren huru oförlikneligen hog stegit för wettenskaper hos nationen; så at vulgus nu länge sedan begynt [att icke] förachta lärdom af böcker och academiska

Linnés brefväxling. IV.7