104
me omnia fallant,[1] som detta hopsatt, odödelige. jag tror mig skola giöra publicum mera tienst, om jag intet läste en enda dag i åhret, än om jag läste hwar dag. Skånska resan och Fund. Botanica[2] skola wähl fram, sedan jag redan begynt med dem; men om Systema morborum, Species plantarum och de andre wärken någonsin framkomma, det ser jag aldeles intet.
jag hade i dag bref från Gronovius och von Royen, och fått af dem mera flatesser för Materia Medica, än jag någonsin hoppats få af hela werlden. Hermodactylus har Gronovius sig påtagit at af Rauwolfii[3] skrifter utreda, hwilken är den rätta.[4]
Så snart Kleins [Missus] blifwer inbundet, skall jag anmoda Wallerius at skicka det till min Broder.
interim vale et felix vivas.
|
|
Kom hog Wettenskaps societeten med något rön.
Utanskrift:
| Archiatren | ||
| Wälborne Herren | ||
| Hr Doctor Bæck. | ||
| frijbr. | Stockholm. |
Sigill IV. rödt lack.
- ↑ Om jag ej alldeles misstar mig.
- ↑ Philosophia botanica.
- ↑ Leonard Rauwolf, se bref. 243 not. 3.
- ↑ Iris tuberosa L.
I Acta Acad. Cæsar. Nat. Curios. 1748 p. 199 finnes införd Bäcks afhandling: De Cornu piscis plane singulari carinæ navis impacto, jämte afbildning uppenbarligen af ett stort afbrutet svärdfisk-»svärd», som anträffats på en däraf genomborrad skeppsköl. I en till Missus V fogad Epistola ad Dominum Petrum Collinsonium uppträder Klein mot Bäck och förklarar sagda »horn» omöjligt kunna tillhört en svärdfisk, utan i stället en narhval med rakt, ej spiralvridet »horn». Detta hans påståendes oriktighet är emellertid påtaglig.
Befallning att »mota in» professorerna på föreläsningssalarne på lagstadgade tider.
