Tiden kommer att utvisa det.
Tillräckligt mycket, om tillräckligt godt?
I Januari 1747 öfverraskades Linné af underrättelsen, att han erhållit titel af kgl. arkiater. Den belåtenhet härmed, som han näppeligen undgick att känna, förminskades i ej ringa mån af den årliga afgift för »characteren», som han var skyldig att erlägga. På därom gjord ansökan blef han dock härifrån befriad och redan betalda afgifter till honom återstälda.
Efter Dileenii död erbjöds at Linné botanices professuren i Oxford.
Fädernesland kan man ha, hvarhelst man har det godt, men fädernebygden är ljuflig.
Afser Linnés misstankar beträffande det bebådade utgifvandet af en Historia animalium (jfr bref. 260, 263 och 265 not 5).
- Min Kiäreste Broder.
Jag hade Kleins missus af Dr Wallerius, nu håller han på at låta inbinda den samma; så snart han får honom från Bokbindaren, skall jag genomläsa med betänkande hans owett; hade jag det M. Br. satt uti Act. Nat. Cur.,[1] så kunne jag lättare dömma; men jag mins, at alt det Klein har i sin missu är endast pikar.
I förgårs blef Hr Elf Licentiatus; och det gick wähl och lätt. han lärer skynda med promotionen så mycket mögligit är.
Wij hafwom nyligen fått ett compelle intrare[2] ifrån Scholæ Comissionen som lärer oss läsa mycket, och skrifwa litet; få nu se hwad effect det har. gissar jag rätt, tror jag at just det sätter bom för wettenskaperne, som så anseligen stigit i Swerige på några åhr. jag har läsit så mycket för uht hwar termin, som nu äfter lag pålägges. men för uht äfter den lagen oderunt peccare boni virtutis amore; nu få wij läsa odiunt peccare mali formidine poenæ. nog kan man änteligen läsa hwar dag. men at läsa wähl är en sak, som ej låter twinga sig; den discipel är lyckelig som får höra diupet och bredden af en wettenskap, och får wetta hwad som är uptäckit i konsten; det måste Professoren läsa sig till sielf och hafwa tid till. stackars disciplar, då de ej få denna underwisningen wid en academie. Men jag ser intet annat än ändamålet moste wara at förbyta academierne i gymnasier. Intet har hwarken Haller äller Boerhaven updrifwits til deras bögd med stryk, utan med præmier på præmier. nog blifwa de Herrarne i historierne, nisi
