Studenter, skulds utfodringar, örfilar, slagsmål, Frisendorfar, Norrelii sterbhus,[1] berättelser om LifMedicos, Bibliothecarier,[2] Celsier, Prästmöte, Marknad, orationer, Programer,[3] barnsöhlsvisiter[4] ageras wid wåra comoedier, at wij gapa bort detta och förgiätom det angelägnare; så spelar werlden sin roll, och wij saknom ej tiden, förr än hon är sin wäg.
Nu sedan Historia animalium förswan utur min caprise, skall straxt skrifwa modigt, det jag icke giort för uht.
Wallerius har tänkt desse dagar resa till stockholm och taga Klein med sig sielf. jag är
| Min endaste trogne wäns | ||
| Upsala 1750 | lydige tienare | |
| d. 16 Jan. | C. Linnæus. |
Utanskrift sönderrifven; återstod:
| Kongl. A | |
| HögEdle Hr |
Sigill IV, rödt lack.
- ↑ Universitetsbibliotekarien Andreas Norrelius afled 1749. Han var först gift med Ärkebiskop Erik Benzelii d. y:s dotter Greta, från hvilken han skildes för hennes liderliga lefverne, sedan med löjtnanten vid Österbottens regemente Carl Magnus Friesendorffs dotter Anna Christina, död 1760.
- ↑ Norrelii efterträdare såsom bibliotekarie blef 1749 Samuel Aurivillius hvilken genom byte med sin svärfar Nils Rosén von Rosenstein 1756 blef medicine professor.
- ↑ Under det halfår som Linné denna gång var universitetets rektor, utgaf han ej mindre än fem latinska och ett svenskt program.
- ↑ Linnés dotter Lovisa föddes julafton 1749.
- Min Kiäreste Broder.
Tack för brefvet.
Wallerius är nu i stockholm; jag befalte honom att taga boken med sig, det han ock säkert lofwade.
at Narwal skall gifwas med cornu non spirali, det tror jag aldeles intet mer, än att kräfta skall gifwas cornu non articulato.
Kiäre, tänk ej på hufwud quæstion med den, som lärer knapt ägt nogot. utan lär honom wetta hut att angripa honett och lärdt
