Sida:Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné (1910).djvu/187

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
175

744.

Min k. Broder.
Min trogne Broder.

i dag afgår det långsamma brefwet till Hans Excellence med förslaget till Wredianiska stipendium.

Det är wist Rosen, som arbetar för Sundius. jag hoppas att M. Br. winner, som med så mycken eld bewakar saker och promoverar wettenskapen. Gud gifwe Min Bror lycka och wettenskapen samt alla des idkare denna förmonen.

Gud straffe mig, om Rolander någonsin tänkt, tänker äller blifwer Medicus.[1] owännen har warit framme; liksom ingen bör studera naturen mer än endast Medici äfter gambla monke principiis. Det woro mäst skada för academien, som stadigt kunne hafwa af honom de prächtigaste rön, ty han är född at föllia insecterne i sporret. jag undrar at Hr Wargentin ej arbetar också för honom.

Lef säll och lyckelig min såte Broder, på hwilken jag nu ställer alt mitt hopp och min tillit.

 jag är Min HedersBroders

 1752 lydigste

d. 27 martii. C. L.

om icke det så presserat med förslaget genom Lic. Kæhlers wistande i Stockholm, så hade jag giort halt i dag, och obligerat dem at omskrifwa det samma; men därföre will jag ej.

Utanskrift:
 Archiatren
 Wälborne Hr Doctor Bæck.
 frijbr. Stockholm.

Sigill IV (sönderbrutet), svart lack.

  1. ​ Orsaken till Linnés ifver att framhålla, att Rolander ej var medicine studiosus, var den, att innehafvarne af de stipendier, som 1751 stiftats af Kammartjänaren Anders Thun. skulle vara »välartade, qvicke och sedige Personer, hvilka gifva godt hopp om sig at framdeles blifva till Riksens tienst nyttige uti hvad vetenskaps art det vara må, dock Medicin för den ovisshet jag sielf erfarit undantagen».