— 40 —
sånggudinnor. Dessa, som icke mer hyllas af de klasser bland hvilka de fordom alltid voro välkomne, söka stundom bland mängden ett bifall, som endast der står att vinna, och rätta sin sång derefter.
J. J. Rousseau har anmärkt, att stora städer behöfva skådespel, och detta behof är kanske större nu än det någonsin varit. Att skådespelen verka på sederne, har ännu aldrig någon med verldskännedom sökt att bestrida. De verka långsamt på opinionen, de kunna verka hastigt och äfven våldsamt på känslorna och passionerna, Äfven blott såsom tidsfördrif för de sysslolösa; hvilka alltid finnas till öfverflöd i stora städet, äro de ej utan inflytande, och mer än en gång hafva de genom åtlöjet qväft en dårskap innan den kunnat blifva oroande för samhället, eller ens väcka uppseende.
Det har berättats att förste Direktören,
ledsen vid denna befattning, begärt att
derifrån befrias. Herr W:s personliga
redbarhet och de många vänner han förvärfvat
genom sitt älskvärda sätt att vara, hafva
hittills utgjort det värn som understödt
theatern. Då detta stöd undandrages, hvad
skydd har den emot Opinionens ogillande!
