både arrest i amsterdam, och at bli återsänd til Surinam. — Han simmade i land.
På de öfriga Europeiska magternas Colonier handteras väl Negerslafvarne mindre barbariskt; dock likväl öfver allt arbitrairt. — — —
Men jag förgäter, at jag skrifver bref om Sierra Leona i Afrika, och icke Amerikanska slafvarnas Historia. Förlåt mit långa afbrott; det gifver M. H. begrep om dessa beklagansvärda medmenniskors otroliga lidande, och de rörelser, som det samma väckt hos sanna menniskovänner. Af Engelska lagen njuta de beskydd. Den dicterar i sin princip, at: ”I det ögnablick en slaf landar på Engelsk strand, blifver han, ipso Facto, fri” och hvilken lag vid flera tilfällen blifvit anropad högtidligen. Härigenom bragtes så många slafvar, ifrån längre tid tilbaka, til England, som möjligen kunde på et eller annat sätt practisera sig ifrån Amerika eller Öarna. Men! — blottade som de voro på Religion, seder och kundskaper; funno de icke der den förväntade lycksaligheten, med beskyddet för deras personer. Engelske Caracteren är orörlig för eländet i smått.
År 1786 gjorde dessas antal och jämmer det starkaste anspråk på förbarmande. Gatorna uti London vimlade af sådana uslingar
