Hoppa till innehållet

Sida:C D Marcus Den nya litteraturen 1911.djvu/33

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
21
STRIDEN OM ÅTTIO- OCH NITTIOTALEN.

ning och förflackning i form af masskultur. En släkting till dessa kritiker af modernismen är i grund och botten »Den okände» från Strindbergs »Till Damaskus».

Det heroiska fann Heidenstam i historien och hos Karl XII, han fann det i tidernas morgon, då viljorna ännu famla i dunklet och lidelserna behärska allt. Folke Filbyter blir på en gång den siste store representanten för hedendomen och den förste såningsmannen till det nya, som skall spira upp i riket. Det ligger i den historiska diktningens natur, att ett konstverk alstras på den punkt, där skaldens och historiens själ slår samman i en gnista. Om också Bjälboarfvet äger ett par stora scener och satser af stor visdom och poetisk skönhet, så saknas här dock den hjälte, som öfverskuggar det tillfälliga och förenar oss med det förgångna. Heidenstams psykologiska konst äger icke den smidighet, som förmår att af tusen smådrag uppbygga en människa.

Skulle inte författaren af »Renässans» dock mest dragas till de ursprungliga och blodfulla kraftpersonligheterna från en annan tidernas soluppgång, renässansen, då konsten och skönheten var lifvets källa? Eller skulle icke flykten från hvardagen till historien kunna ända på det sätt, att Heidenstam fann det heroiska hos sig själf och gaf en mera lyrisk och personlig skildring af detta jag och samtiden?

Det är inte möjligt att i detta samband dröja längre vid 90-talisternas oförgängliga insats i svensk diktning. Det må erinras om att med Selma Lagerlöf får vår litteratur åter en representant i världslitteraturen, att Hallströms novell, skrifven med ett sällsynt fint öra för själens allra hemligaste tonfall, knappast öfverträffas i den samtida konsten, att samme författare med Grefven af Antwerpen och Alkestis skänkt oss ett lyriskt versdrama.

Ännu en representant för den historiska konsten måste nämnas, det är Sophie Elkan. Hon är den förnämsta utöfvaren af den historiska roman, som på grundval af ett inträngande studium af dokumenten bygger upp en monumentalt psykologisk bild af sin hjälte och hans omgifning, »Konungen», »Anckarström».