är stumt. De bästa hafva ofta något af brådmogna barn, som drömt mer än de lefvat.»
Äfven Elsa Lindberg-Dovlette hör till denna mer romantiska riktning. Hennes debutroman om en ung flicka, »Ann-Lis», (1901) har väl redan råkat i glömska, ehuru där bakom en tydlig påverkan från Selma Lagerlöf fanns ett personligt och varmt tonfall med den musikaliska stämning, som kommit till utbrott i »Kvinnor från Minareternas stad», utgifven först 1908. Hennes giftermål med persiske ministern i Konstantinopel har säkerligen lagt hinder i vägen för hennes litterära utveckling, men också skänkt henne en ny, tacksam miljö och motivkrets från den orientaliska understaden. Hvad hon här skildrat af stämningar från basarer, gränder, palats, af tillåten och otillåten kärlek äger ett betydande värde tack vare den konstnärliga förmågan. Författarinnan har en målares öga för sin omgifning och förmår att med sällsynt kraft gifva impressionistiska linjer och dagrar i en prosa af stor mjukhet. Flera af berättelserna äro verkliga poem, badande i det silfverhvita ljuset från sagornas orient och nedskrifna med oemotståndlig grace och skälmskhet.
Elsa Lindbergs sista bok »En fiolflicka» (1910) är däremot i hufvudsak förfelad. Den söker att i en rapsodisk form förtälja en hel konstnärssaga. På sin höjd gör skildringen af den gamla gatan i Stockholm ett vederhäftigt intryck. Fiolflickans underbara öden i Petersburg äro däremot alldeles säkert en underbar frukt af en flickpensionsfantasi, och äktenskapshistorien är ett litet monstrum af otrolighet.
Henning Berger tillhör de äldre af skaran. Till hela sin art står han midt emellan det exakta studiet af verkligheten och den lyriska förnimmelsen af sensationerna, mellan 80- och 90-tal. Han fortsätter Hallströms Amerikaskildringar, men på ett sätt som röjer hur själfupplefvade alla dessa noveller äro. Han slog igenom genast med sin debutbok »Där ute» (1901), och har sedan gifvit oss flera noveller och romaner med amerikanska motiv, ända till dessa yttersta dagar, då en stor roman, »Bendel & C:o», sett dagen. Författaren har förklarat att den skall blifva hans sista bok om Amerika.
4—110354. Marcus, Den nya litteraturen .
