kokade corinter: detta lägges hwarftals uti en diup skål eller fat med litet muskottblomma, näglickor och peppar: när alt detta är inlagt, då tages litet af såppan, som hufwudet kokat uti, och slås deraf så mycket, at det knapt står öfwer, och sättes sedan på et fyrfat at litet stufwas tilsammans; derefter tages det af elden, och låter det stå i samma käril at blifwa kalt, och när man wil bruka deraf, så skiäres det i skifwor och ätes kalt med ätticka.
Et fyldt Kalf-hufwud.
När håret är kokat af kalf-hufwudet och fötterne, så ränsas altsammans wäl rent och skiöljes i kalt watn; då skiäres straxt, förän det blifwer genomkalt, swålen utaf, så at öronen och nosen sitta därwid fast, men aktas noga at det blifwer helt: sedan skrädes af hufwudet alt det som är dugeligit, både fett och magert kiött, samt det feta omkring ögonen, tungan och gommen, hwilket altsammans ränsas wäl: dertil tages hälften så mycket kött af en stekt kalfstek, samt 2 goda skiedblad fint skurit fläsk och alt hwad som kan skrädas af 2 miukt-kokade kalffötter. Altsammans hackas helt fint och stötes sedan med en träklubba, samt upblandas under stötandet med 5 ägg, et stycke bröd, så stort som et kalkonägg, hwilket litet bör wara blött uti miölk, peppar, ingefära, litet rifwit muskot, salt och et stycke smör, så stort som et hönsägg: När detta alt på föreskrefne sätt är wäl sammanblandat, så brytes hufwudskålen och kiäken bort, hiernan tages ut, ränsas ren, och upblandas med litet smör, salt och peppar efter smak, samt lägges på sit förra ställe
