Sida:Cajsa Warg.djvu/330

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
317
) ° (

stielkar, sedan skiöljes han rätt wäl och lägges på et såll, at watnet rinner af; tag då en fierding eller bytta, som är wäl tät, och ingen osmak har, och strö först litet salt på Spenaten i sållet, som röres wäl om, och salta honom sedan neder hwarftals med fint salt, til des kärillet blifwer helt fullt; men observeras, at öfwerst så wäl som i botten bör saltas; lägg då en botten med sten uppå, så packar han sig tilhopa; lät honom stå några dagar, så kan deraf mera ökas til, men ställes straxt i källaren. Det bör i akt tagas, at intet kärillet lägges för fullt, så at det behåller sin lake, och at botten eller låck måste ligga öfwer byttan, at ingen ting kommer deruti, så kan han hålla sig til Wåren; när Spenaten skal brukas, lägges han uti kallt watten och sköljes wäl, sedan förwälles han och ömsas några gånger watten på honom; när sältan är utdragen, så kan han då brukas både uti såppor och stufwas som färsk. På samma sätt insaltas Syra.

At inlägga Spenat uti salt laka.

Sedan Spenaten är rensad och skiölgd, så förwälles han litet, slås sedan på såll eller rissel, så at watnet får afrinna, sållen ställes sedan uti wädret der intet solen skiner, och när wätskan är wäl afblåst, och Spenaten ganska wäl kall, så lägges han uti en rensmakande bytta; sedan slås en stark salt laka derpå, som står wäl öfwer honom, och när något brukas deraf, så lägges han litet i watten, och sköljes wäl af med några watten, samt förwälles litet och tilredes sedan som färsk.

At